Rederiet Alfons Håkans i Åbo köper ett isbrytande offshorefartyg till av Husky-klass som man gärna vill flagga svenskt.

Alfons Håkans nyförvärv Storm Express ligger för närvarande i Esbjerg, där överlåtelsen skedde idag, fredag.

– I nästa vecka ska vi segla Storm Express till Åbo, säger vd Joakim Håkans till Sjöfartstidningen. 

Därefter blir det flaggskifte och fartyget döps om till Mercurius.

Flaggas om

Joakim Håkans säger att DIS-flagg, som Strom Express för närvarande har, inte är ett alternativ.

– Den är alltför skräddarsydd för danska förhållanden.

I ett första skede får Mercurius därför en annan flagga, troligtvis NIS.

Inom kort kommer även det NIS-flaggade systerfartyget Drive Mahone att döpas om till Hermes.

Bra system

Helst skulle Joakim Håkans se att både Mercurius och Hermes får svensk flagg. 

– Jag skulle gärna ha svensk flagg på både Hermes och Mercurius. Vad jag har utrett är det svenska sjöfartsstödet mycket konkurrenskraftigt och skulle passa oss ypperligt, säger han.

Innan dess är det några frågetecken som måste redas ut.

– Svensk flagg är mycket intressant, men det finns vissa dubier. Närmast är det tolkningar på vad som är sjödagar och vad som är liggedagar. Dessutom pågår en rättsprocess angående det svenska nettolönesystemet med specialtransportfartyget Sigrid som vi måste vänta ut innan vi kan bestämma oss för ifall det blir svensk flagg eller inte.

Isbrytningskontrakt

Hermes köptes tidigare i år för det svenska isbrytningsavtal som Alfons Håkans vunnit efter en upphandling. Om det blir Hermes eller Mercurius som sysselsätts med isbrytning har rederiet inte ännu beslutat om.

Mercurius är byggd i Kanada 1983 och köptes av Alfons Håkans efter att fartygets senaste ägare försatts i konkurs. Tidigare ingick fartygen i Maersks flotta och hade bland annat namnet Maersk Placentia.

Systerfartyget Hermes presenterades i Sjöfartstidningen nummer 4/2016.

The post Finskt rederi vill flagga svenskt appeared first on Sjöfartstidningen.

Sjöfartsverkets förslag till en ny avgiftsmodell var hetaste samtalsämnet på Stora hamndagen 2016.

Stora hamndagen arrangerades i torsdags för första gången av Sveriges Hamnar. Högt på agendan stod sjöfartsavgifterna. De togs upp i anföranden, de diskuterades i paneler och sist men inte minst ventilerades de i många samtal under pauserna.

24/7-service

Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl berättade i sitt anförande om det förslag till en ny avgiftsmodell som har tagits fram av en arbetsgrupp inom verket.

– Hur roligt det än är att man får 24/7-service så ska den ju betalas. Jag vet att alla ni är oerhört intresserade av vad får vi betala härnäst, inledde hon, och fortsatte:

– Att fartygen blir större och anlöpen färre gör ju inte att vi kan göra farlederna enklare och billigare på något sätt. Ett stort fartyg röjer upp betydligt mer i farlederna och åsamkar större driftskostnader än vad ett litet fartyg gör. Då måste vi långsiktigt ha råd att utveckla och drifta farlederna på samma sätt och bättre även om fartygen blir större.

Öka förståelsen

– Vi har försökt att jobba med avgiftsmodellen på ett sådant sätt så att vi kan möta den här strukturomvandlingen som vi blir väldigt påverkade av, men också öka förståelsen hos våra kunder för modellen, säger Ann-Catrine Zetterdahl.

Hon tror att den gamla modellen har varit ganska svår att förstå.

– Den är inte heller speciellt transparent och lite orättvis också. Vi har haft en flora av olika rabatter och undantag som det har varit svårt att hålla koll på.

I den nya modellen beaktas fartygets hela miljöpåverkan.

– Fartyg med mindre miljöpåverkan ska ha en fördel jämfört med de som smutsar ner väldigt mycket.

Betalt för gods och passagerare

– Vi tycker att om man har ett fartyg som är lastat med gods eller ett fartyg som är lastat med passagerare så är det viktigt att vi tar betalt för godset och passagerarna, vilket vi inte har gjort tidigare. Kryssningsfartygen har haft en ganska hög rabatt och inte betalat för passagerarna, påpekade Ann-Catrine Zetterdahl. 

I det nya förslaget består farledsavgiften av tre delar: anlöpsavgift, godsavgift och passageraravgift.

Beredskapsavgift

Inom lotsningen fortsätter man med en startavgift och en rörlig avgift.

– Sedan kommer vi att lägga till en beredskapsavgift och det beror på att Sjöfartsverkets 24/7 verksamhet måste finnas där oaktat av antal fartyg. Med den tar vi höjd för de kostnader som är lite mer orörliga och på gränsen till fasta över en relativt lång period, sade Ann-Catrine Zetterdahl.

Oklart hur stor avgift

– Modellen som sådan innebär inte att vi har bestämt exakt hur mycket avgiften ska höjas eller sänkas. Worst case är att den höjs någonstans mellan 12 och 15 procent. Får vi anslag för isbrytningen, vilket vi driver, kan vi sänka farledsavgiften, men det är en annan fråga än själva modellen.

Ann-Catrine Zetterdahl menar ändå att de flesta fartygen kommer att få ungefär oförändrad avgift.

– Om man tittar på specifika fartyg kommer en del att få en rejäl höjning och en del en marginell sänkning. Kryssningsfartygen i en viss dräktighetsklass är de stora förlorarna i det här. Det beror på att man i dagens modell har haft en väldigt rabatterad modell, man har till exempel haft gratis turn arounds.

Lotsrabatten reduceras

– Vi reducerar lotsrabatten som har funnits i Vänern och Mälaren. Den har tidigare vilat på ett tänk att man får så mycket längre lotstid. Vi kan halvera rabatten och ändå få det rättvist.

Dessutom tas rabatten bort för bilfartyg i fjärrzon.

Miljöindex

Jaak Meri, direktör Samhälle på Sjöfartsverket, kompletterade med några ord om miljöindex.

– Det finns olika tankar inom Norden och EU om man ska se över miljödifferentieringen i ett bredare perspektiv. Vi vill börja någonstans och göra skillnad, därmed övergången från ett ensidigt differentierande visavi kväveoxider till att vi har upphandlat indexhållaren Clean Shipping Index, upplyste han.

"Oroande"

Den panel som diskuterade förslaget efter anförandet var inte stormförtjust. Johan Castwall, Stockholms Hamnar, sa att han ogillar djupt konsekvenserna av vissa delar i förslaget.

– Det är väldigt oroande och det slår på ett olyckligt sätt generellt, kortsiktigt i alla fall, mot svensk konkurrenskraft. Till stora delar kommer sjöfartens konkurrenskraft jämfört med dom andra transportslagen att försämras. 

Han tog även upp problematiken kring förslagets höjning av kryssningstrafikens avgifter.

– Det är extremt allvarligt. Risken är betydande att de turnaround-anlöp som finns idag försvinner. Vi lägger 7,4 miljarder kronor bara i Stockholms Hamnar i investeringar i tre olika projekt för att dra vårt strå till stacken för att binda ihop trafikslagen sjöfart, väg och järnväg. Statens svar är höjda avgifter och ökade kostnader för sjöfarten. Vi gillar inte det. När vi å ena sidan vill flytta över gods till sjöfart så får det här en rakt motsatt effekt. 

Konkurrerar med bron

Även Tommy Halén från Trelleborgs Hamn ansåg att det finns vissa saker i förslaget som inte är bra, men betonade att hamnen inte hör till dem som drabbas hårdast.

– Vi konkurrerar i södra Sverige med trafiken över Danmark. Vi är med och betalar isbrytning fast vi inte har någon isbrytning. Sedan betalar vi beredskapsavgifter för lotsar. Vi har 11.000 fartygsanlöp och ungefär 70 behöver lots. 

Niels Vallø från Helsingborgs Hamn anser att farledsavgifterna bör slopas helt. 

– Vi måste se farledsavgifterna i ett större perspektiv. Det finns i stort sett ingen svensk kusttrafik på grund av dem. Farledesavgifterna måste avskaffas eftersom de favoriserar lastbilar.

Deviation

Torbjörn Wedebrand från Wallhamn var likaså han missnöjd. Direktanlöpen med stora biltransportfartyg är livsviktiga för hamnen.

– Det gäller att inte haverera det som är, det kan få allvarliga konsekvenser. Varje gång man träffar rederierna är en stående punkt att Sverige är en deviation. Dessa bilfartyg gör fem till tio direktanlöp i veckan på Sverige. Risken är att de stora bilfartygen väljer att stanna på kontinenten. Det är svårt att veta när bägaren rinner över.

"Sett värre"

Johan Wallén på Team Lines var inte lika oroad.

– Jag har sett mycket värre förslag, framför allt ur containersegmentets perspektiv. Nu kanske avgiftsökningen blir runt tio procent, skulle jag tro, beroende på hamn, storlek på fartyg och så vidare. Det är en summa som ska in hur den än fördelas.

Han ser det som ett strukturellt problem.

– Det är ett nollsummespel som blir väldigt svårt. Vi kommer förhoppningsvis att bygga nya renare fartyg, vilket jag tycker är jättepositivt. Det i sin tur kommer säkert att få konsekvenser. Vi får avgiftsökningar på andra håll eftersom pengarna måste in. Där tycker jag vi behöver lyfta debatten lite grann. Vi måste få någon annan typ av finansiering för det här. Det är ett grundproblem att hur vi än fördelar det kommer vissa att bli hårdare drabbade än andra.

Beror på isbrytningen

– Avgiftshöjningen som sådan är helt avhängig av om man får anslag för isbrytningen eller inte. Vi tycker vinterväghållning till havs ska vara ungefär som vinterväghållning i land. Det är en infrastruktur som ska fungera. Där har vi en absolut åsikt i Sjöfartsverket att den borde finansieras på ett annat sätt i anslag. Där driver vi egentligen samma typ av fråga, säger Ann-Catrine Zetterdahl.

The post Avgifter på agendan – utbredd kritik appeared first on Sjöfartstidningen.

Climeon kliver in in kryssningsbranschen med en order på sex anläggningar till Finncantieri för installation i kryssningsfartyg.

Det svenska företagets utrustning tar tillvara på spillvärme från huvudmaskin och producerar el. Värmen på vattnet kan vara relativt låg, omkring 90 grader celsius, och systemet körs på lågt tryck på bara några enstaka bar.

– Vi är mycket nöjda att Fincantieri, en av världens största fartygskonstruktörer och byggare, har valt Climeon för deras kommande kryssningsfartyg. Denna stora order visar återigen det starka business case och den stora miljövinst som finns för våra kunder, säger Thomas Öström, vd och grundare av Climeon.

Climeon har sedan tidigare utrustning ombord på Viking Lines fartyg Viking Grace och rederiet har dessutom sagt att Climeons produkter ska finnas med i utvecklingen av rederiets kommande fartyg och vid ombyggnationer.

The post Climeon tar hem order till Finncantieri appeared first on Sjöfartstidningen.

Strejken i skärgårdstrafiken har avslutats och trafiken går som vanligt igen. I helgen kom parterna överens om ett nytt ettårigt avtal med 2,2 procents löneförhöjning.

– Det viktigaste för oss var att vi fick tillbaka tarifflönerna som normerande på central nivå, säger Sjöbefälsföreningens vd Mats Jäderland till Sjöfartstidningen och fortsätter:

– Visst hade vi gärna fått med några villkor från Waxholmsbolagsavtalet, men så som förhandlingarna utvecklade sig är vi nöjda med avtalet.   

Olika synsätt

Strejken har pågått sedan den 12 april och handlat dels om tarifflöner kontra individuella löner, dels om olika synsätt kring utformningen av ett nytt gemensamt branschavtal. 

Medan Sjöbefälsföreningen har stridit för en återgång till tarifflöner har motparten Almega kämpat hårt för individuella löner, och medan facket ville ha ett branschavtal som inkluderade såväl Waxholmsbolagsavtalet som Strömmaavtalet och Styrsöavtalet så var Almega av en helt annan åsikt.

Uppförsbacke

Lösningen blev att parterna enades om ett ettårigt avtal med 2,2 procents generell löneökning där Sjöbefälsföreningen visserligen fick igenom kraven på en återgång till tarifflöner men fick backa på kravet om ett gemensamt branschavtal. Framförallt berodde detta på att Waxholmsbolagsavtalet – som haft högst lönenivå och bäst villkor – upphörde i samband med att Stockholms Sjötrafik i höstas förlorade sin del av upphandlingen i Stockholms skärgårdstrafik.

– Rent juridiskt fanns inte Waxholmsbolagsavtalet kvar längre, så då blev avtalsläget för svårt. Uppförsbacken blev för stor, så vi fick släppa det och istället fokusera på att få igenom kraven med tarifflöner, vilket vi ju lyckades med, säger Mats Jäderland.

Två avtal

Förhandlingarna utmynnade nu istället i två olika kollektivavtal: Strömmaavtalet på ostkusten och Styrsöavtalet på västkusten, vilket motparten Almega ser positivt på.

– Det är helt naturligt att Waxholmsavtalet, som vuxit fram från skattesubventionerad verksamhet, har upphört. Företag efter företag har tvingats konstatera att man inte har varit konkurrenskraftig vid nya upphandlingar eller mot andra kommersiella aktörer. Till slut fanns det helt enkelt inte några företag som tillämpade Waxholmsavtalet. En olycklig avtalskonkurrens har därmed upphört vilket skapar bättre förutsättningar för en sund konkurrens inom branschen, säger Patrik Eidfelt, förhandlingschef vid Almega Tjänsteföretagen.

Räknas upp

Mats Jäderland är å sin sida även nöjd med att ingångslönerna nu också räknas upp.

– Ja, i och med att vi nu får tarifflöner räknas de ingångslöner som annars hade legat kvar på 2014 års nivå upp. Det var jätteviktigt för oss, så det känns jättebra. Det innebär att vi har säkrat upp mot den långsiktiga lönedumpningen för alla säsongsanställda, som nu slipper att gå med på vad som helst när de kanske ska ut på sitt första jobb.

”Beklagligt”

Hos Almega har man en något annorlunda syn på saken:

– Det är beklagligt att Sjöbefälsföreningen inte känner sig redo att vara med och modernisera branschen så att vi tillsammans bättre klarar av de utmaningar som vi står inför. Men på sikt kommer det vara omöjligt för facket att blunda för den pågående samhällsutvecklingen, säger Patrik Eidfelt, förhandlingschef vid Almega Tjänsteföretagen.

The post Tarifflönerna tillbaka appeared first on Sjöfartstidningen.

Vaxholmen är Sveriges nyaste linfärja. Två minuter tar resan till Kastellet.

Vaxholms stad, Statens Fastighetsverk och Trafikverket Färjerederiet står bakom färjan som förra veckan gjorde sin premiärtur mellan Vaxholm och Vaxholms Kastell.

– Från Färjerederiets sida är vi glada över att staden och Fastighetsverket visar ett så starkt framtidsengagemang att man väljer fossilfri sjöfart, mitt i Vaxholm. Vi hoppas att satsningen ska leda till fortsatt inspiration också för andra kommuner och trafikhuvudmän, att i större utsträckning nyttja vattenvägen för att förbättra miljö och infrastruktur, sa rederichef Anders Werner.

Färjan drivs av elmotorer på kabel och kan ta 130 passagerare åt gången på den två minuter långa överfarten. Linjen ska vara igång från maj till september.

The post Ny färja i Stockholms skärgård appeared first on Sjöfartstidningen.

Den expansiva hamnoperatören Yilport tar över driften av Gävle hamn och förbinder sig att investera i en ny containerterminal.

Det turkiska hamnoperatörsbolaget Yilport köper det kommunägda terminalbolaget Baltic Sea Gateway AB. Detta helägda dotterbolag till Gävle Hamn AB driver godshanteringen i Gävle hamn. Hamnens mark och infrastruktur kommer fortsättningsvis att ägas av kommunens bolag Gävle Hamn AB.

Möjliggör tillväxt

Kommunfullmäktige har redan tidigare beslutat att driften av hamnen ska privatiseras för att kunna utveckla hamnverksamheten ytterligare. Gävle Containerterminal AB ägs sedan två år tillbaka till 80 procent av Yilport och 20 procent av Gävle Stadshus AB. Nu är alltså ett avtal klart där driften av all verksamhet privatiseras fullt ut.

– Det kommer att innebära mer investeringar, större godsvolymer och att hamnen fortsätter växa, kommenterar Örjan Larsson, styrelseordförande i Gävle Hamn AB.

Koncessionsvatal

Förutom att Yilport köper Baltic Sea Gateway AB övertas även kommunens kvarvarande aktiepost i Gävle Containerterminal AB. Kommunens och Gävle hamns intressen uppges säkras via ett koncessionsavtal som löper över 30 plus 10 år. I och med avtalet kommer Yilport att garantera omedelbara investeringar på cirka 450 miljoner kronor, huvudsakligen i en ny containerterminal.

– Gävle passar mycket väl in i våra tillväxtplaner för Norden och Yilport som helhet, och är väl positionerat för fortsatt tillväxt. Vi blir nu ensam ägare till Gävle Containerterminal och tillförs också all hantering av bulk- och styckegods, där vi har stor erfarenhet från andra Yilport-hamnar. Integreringen i Yilport-sfären ska hanteras av vår Nordiska region och vår ledning i Gävle, med stöd av Yilports centrala projektledning och IT-utvecklingsteam, säger Sean Pierce, vd för Yilport Holding.

Nya möjligheter

– Jag är mycket glad över vårt 30-åriga koncessionsavtal med Gävle hamn. Den globala marknaden är fortfarande något trög, men jag är ändå helt trygg med vårt förvärv av Baltic Sea Gateway. För jag tror verkligen på tillväxtkraften i Gävle och vår förmåga att bidra till en positiv utveckling i regionen. När vi för två år sedan köpte 80 procent av Gävle Containerterminal tyckte somliga att jag var galen. Men vi upptäcker ständigt nya möjligheter som andra inte ser eller sett. Med övertagandet av Baltic Sea Gateways stora tjänsteutbud, Gävle Containerterminal och vår kombiterminal Stockholm Nord kan vi erbjuda sömlösa logistiklösningar. Sverige behöver investeringar i försörjningskedjan och med köpet av Baltic Sea Gateway kan vi bidra till att stärka svensk logistik, säger Robert Yuksel Yildirim, ordförande i Yilport Holding.

Vill växa

Yilport har som ambition att vara en av världens tio största hamnoperatörer 2025. Köpet av Baltic Sea Gateway AB är det tredje nordiska förvärvet. Det tidigare köpet av aktiemajoriteten i Gävle Containerterminal 2014 inkluderade även kombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg. Sedan februari 2015 driver Yilport dessutom Oslos nya containerhamn med en 20 plus 10-årig koncession. Yilports europeiska portfölj tredubblades nyligen med förvärvet av Tertir-gruppens nio terminaler i Portugal och Spanien. Därtill har gruppen terminaler i Turkiet och på Malta.

The post Gävle hamn såld appeared first on Sjöfartstidningen.

Motståndarna mot en ny, lägre Hisingsbro har åkt på ännu ett nederlag. På måndagen avslog Mark- och miljödomstolen Ale kommuns överklagande av detaljplanen för den nya bron.

De juridiska turerna kring den nya Hisingsbron som är tänkt att ersätta dagens Göta älvbro har varit många och snåriga och är fortsatt pågående. På måndagen kom det senaste beskedet i den långvariga processen, då Mark- och miljödomstolen meddelade sin dom när det gäller själva detaljplanen för bron.

Sakägare i ärendet

Enligt beslutet avslås det överklagande som Ale kommun gjorde för drygt ett år sedan av nämnda detaljplan, vilket man hade rätt till eftersom man bedömdes vara sakägare i ärendet. Rent juridiskt handlar det om att Mark- och miljödomstolen nu har fastställt det avslag som redan i höstas kom från Länsstyrelsen – dit ärendet i ett tidigare skede hade återförvisats. 

Ale kommun kan visserligen i teorin överklaga måndagens dom gällande detaljplanen för bron och därmed förlänga processen ytterligare, men enligt ett uttalande till SVT Väst är detta högst osäkert:

– Vi är sakägare när det gäller detaljplanen, men vi vet inte om vi ska överklaga domen, det beror på hur Mark- och miljööverdomstolen resonerar på onsdag, säger Paula Örn (S), kommunstyrelsens ordförande i Ale kommun till SVT Väst, och syftar därmed på den dom som imorgon onsdag väntas komma från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm och som handlar om huruvida Göteborgs stad överhuvudtaget ska få tillstånd till nybygget.

Större betydelse

Även om måndagens avslag för Ale kommun var viktigt, är alltså den dom som sannolikt kommer på onsdagen av större övergripande betydelse för bygget av den nya bron. Enligt de parter som överklagat tillståndet – kommunerna Gullspång, Götene, Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Mariestad, Ale och Vänersborg – skulle den nya föreslagna bron få en alltför stor negativ inverkan på fartygstrafiken på Göta älv samt till och från Vänern.

Orsaken till kommunernas farhågor är att den nya bron är tänkt att få en segelfri höjd på endast tolv meter, vilket ska jämföras med dagens bro och dess segelfria höjd på 19,5 meter – något som i sin tur innebär att dagens Vänerfartyg inte kan passera fritt under den nya bron utan istället måste invänta broöppning.

Stängt i rusningstrafik

Göteborgs stad har å sin sida förbundit sig att garantera minst en broöppning i timmen, förutom under rusningstimmarna på vardagar mellan klockan 06-09 och 15-18. Vidare har Göteborgs stad sagt att minst 15 handelsfartyg per dygn ska kunna passera Göta älv.

Enligt detaljplanen är den nya bron tänkt att vara färdig 2020.

The post Ny Hisingsbro allt närmare appeared first on Sjöfartstidningen.

ABB:s nya kabelläggare får NIS-flagg och kommer att ha sin bas vid ABB:s största kabelfabrik i Karlskrona.

Rekrytering av besättning till ABB:s nya kabelläggare, som levereras från Kleven under första kvartalet 2017, har inletts. Management för fartyget har tilldelats norska Remøy Management som ska anställa ett antal personer i nyckelpositioner ombord. Resten av fartygets driftbesättning anställs genom bemanningsföretag.

Opereras av ABB

Totalt kommer mellan 50 och 60 personer från Skandinavien och övriga Europa att bemanna nybygget, uppger Remøy Management. Driftbesätningen, inkluderande intendenturen, består av cirka 22 personer.

Kabelläggaren kommer att opereras av ABB AB i Sverige och får Karlskrona som bas. I Karlskrona finns även ABB:s största kabelfabrik.

Huvudsakligen kommer fartyget att operera i skandinaviska och europeiska vatten.

The post Kabelläggare baseras i Karlskrona appeared first on Sjöfartstidningen.

På onsdagsförmiddagen kom beskedet: Mark- och miljööverdomstolen säger ja till att låta Göteborgs stad bygga en ny, lägre bro över Göta älv.

Domen innebär att de åtta kommuner – närmare bestämt Gullspång, Götene, Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Mariestad, Ale och Vänersborg – som hade överklagat 2014 års beslut från den lägre instansen Mark- och miljööverdomstolen får avslag på sitt överklagande.

Enligt domen får Göteborgs stad således ja på sin begäran om att bygga en ny bro över Göta älv enligt det förslag man tidigare lämnat in, det vill säga en bro som är tänkt att få en segelfri höjd på endast tolv meter istället för dagens 19,5 meter.

Bara ett tillägg

Den enda ändringen som Mark- och miljööverdomstolen gör i 2014 års dom är att man ändrar en formulering i det villkor som gäller trafikledningssystemet för bron. I det tidigare domslutet angavs endast att Göteborgs stad ska ”verka för att effektivt trafikledningssystem införs för kommunikationsleden”, medan det i nya domen poängteras att Göteborgs stad ska se till man har ett effektivt trafikledningssystem ”som omfattar samtliga trafikslag” på plats och igång ”senast när bron ska tas i anspråk”.

Fördelarna överväger

I övrigt bedömer Mark- och miljööverdomstolen, enkelt uttryckt, att fördelarna med bron – som är tänkt att vara färdig 2020 – överväger eventuella nackdelar och att de villkor som angetts för broöppning tryggar ”riksintresset för kommunikation”. I domskälet skriver man därför att de olägenheter som en lägre bro kan innebära för sjötrafiken kan minskas med ”krav på tillräckligt antal broöppningar och införande av ett trafikledningssystem”.    

Man skriver också att om de krav på broöppningar som gäller under den fem år långa prövotiden inte skulle räcka till så finns det en möjlighet att ”efter prövotiden föreskriva krav på tätare öppningsintervaller”.

Enligt beslutet ska broöppning ske varje timme, utom under de så kallade spärrtiderna på vardagar mellan klockan 06-09 och 15-18. Vidare ska bron medge att minst 15 handelsfartyg per dygn ska kunna passera Göta älv.  

Går att överklaga

Domen från Mark- och miljööverdomstolen går att överklaga till Högsta domstolen, som lämnar prövningstillstånd om ärendet är av vikt för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för resning – till exempel att Mark-och miljööverdomstolens beslut beror på något grovt förbiseende eller grovt misstag.

Överklagandet ska göras senast 1 juni i år. 

Hela domen från Mark- och miljööverdomstolen hittar du genom att klicka här.

The post Klart: Lågbron vann appeared first on Sjöfartstidningen.

Seko sjöfolk och Sjöfartens arbetsgivareförbund (Sarf) är överens om ett nytt avtal med lönehöjningar i alla tariffer. Avtalet gäller 13 månader.

Avtalet ger 530 kronor mer i månaden i alla tariffer, till det ökas ombordtillägget med 137 kronor i månaden.

– Vi är nöjda med uppgörelse som ger medlemmarna en ökning för en heltidsarbetande sjöman på 667 kronor i månaden säger Kenny Reinhold, ordförande Seko sjöfolk.

Avtalet gäller från och med den 1 mars i år och 13 månader framåt. Förutom höjningen i kronor räknas en rad tillägg upp med 2,38 procent. Uppgörelsen omfattar Storsjö-, Europa- och Thulelandsavtalet, Elevavtalet, Internationaliseringsavtalet samt Färjeavtalet och Hamnbogseravtalet.

The post Nytt avtal klart för sjöfolket appeared first on Sjöfartstidningen.

Under fredagen lämnade den sista av Götaverkens gamla dockor Göteborg för franska Dunkerque.

I april 2014 försattes Damen Shiprepair Götaverken i likvidation och alla, cirka 60 stycken, anställda sades upp samtidigt som alla inventarier lades ut på auktion. Under sommaren 2015 försvann den mindre 9.000 tons flytdockan från varvet, den hade sålts till ett varv på danska västkusten.

Alla borta

I fredags försvann den sista av Götaverkens gamla dockor från Göteborg, docka nummer 4 med en lyftkraft på 25.000 ton. Dockan såldes under förra sommaren till Damenägda BV Damen Finance för cirka 3,3 miljoner euro.

Köparen har vid minst tre tillfällen försökt bogsera bort den stora dockan från Göteborg. Första gången var i september 2015. Då fanns högsjöbogserare på plats i Göteborg, men väderförhållandena ställde till problem och operationen ställdes in.

När de återigen försökte i mars i år ställde försäkringspapper till med problem och bogseraren som då fanns på plats fick vända hemåt.

Tredje gången gillt

Men i fredags, den 6 maj, var väderförhållandena gynnsamma, hela vägen från Göteborg till norra Frankrike, och alla papper var påskrivna. Strax efter klockan 14 började fyra hamnbogserare från Svitzer dra dockan från sin plats på Norra Älvstranden.

Svitzers fartyg drog dockan ut från hamnen där den italienskflaggade högsjöbogseraren Carlo Magno tog över. Carlo Magno satte därefter kurs mot Dunkuerque i norra Frankrike. En resa som väntas ta cirka sju dagar. I Dunkuerque ska dockan repareras, men vad som händer efter det är ännu oklart.

The post Damen har lämnat Göteborg appeared first on Sjöfartstidningen.

Nu görs ett nytt försök att inkludera fler aktörer i det svenska Maritime Single Window. I veckan ska Kustbevakningen anslutas fullt ut, och den 1 juni är det Tullverkets tur.

När den elektroniska rapporteringsportalen Maritime Single Window lanserades i oktober förra året var endast Sjöfartsverkets system för fartygsanmälan och Göteborgs Hamns anmälningssystem påkopplade. I december var det sedan tänkt att såväl Tullverket som Kustbevakningen skulle integreras i systemet.

Anslutningen av Tullverket sköts dock upp helt och hållet i början av året, medan Kustbevakningen anslöt sig delvis i mars.

Nya datum

Nu rapporterar Sjöfartverket att man satt nya datum för anslutningen av nämnda aktörer. För Kustbevakningen handlar det om att man den 11 maj, det vill säga på onsdag, ansluter sig fullt ut till Maritime Single Window. Det betyder att all rapportering vid in- och utklarering av fartyg ska ske elektroniskt, och att samtliga uppgifter till Kustbevakningen ska lämnas via MSW-portalen.

För Tullverkets del är det den 1 juni som gäller. Från och med det datumet ansluter sig myndigheten till Maritime Single Window och även här gäller att all rapportering vid in- och utklarering av fartyg då ska ske elektroniskt. Inte för någon av anslutningarna kommer någon övergångsperiod att tillämpas.

Bygger på EU-direktiv

Maritime Single Window bygger på ett EU-direktiv som kräver att allt som rör exempelvis ISPS-formulär, fartygets last, farligt gods och avfall samt passagerar- och besättningslistor ska samlas i ett nationellt ”fönster” på internet. I Sverige är det Sjöfartsverket, Tullverket, Kustbevakningen och Transportstyrelsen som samarbetar kring projektet.

Sjöfartsverket har tillsammans med 14 andra EU-länder även deltagit i EU-projektet ANNA (Advanced National Networks for Administrations), som syftat till att alla EU-länder ska ha ett gemensamt gränssnitt och anpassa sina system till varandra.

Dela med dig!

Har du erfarenheter av hur EU:s Maritime Single Window fungerar i praktiken runt om i Europa? Dela med dig och skriv en kommentar här nedanför.

The post Single Window växer appeared first on Sjöfartstidningen.

Hallå där Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening, och initiativtagare till Sjöfartens Entreprenörsdag som arrangeras i Göteborg den 23 maj.

Nu är det en knapp vecka kvar till sista anmälan, måndagen den 16 maj, vilka är dina förväntningar?

– Jag hoppas att det ska bli en positiv dag och att det kommer mycket folk. De företag som vill skicka tre personer behöver bara betala för två. Den här dagen är inte bara för vd, vem som helst inom sjöfarten som vill inspireras av positiv energi är välkommen. Vi behöver våra entreprenörer och kan vi lära oss något av dem är det ännu bättre. Hur är de och vad är det som driver dem? Men den här dagen är inte bara för anställda och företagare, utan även för studenter på Chalmers och Handels.

Hur många gånger har Sjöfartens Entreprenörsdag arrangerats?

– Det här blir tredje gången. Första gången var 2009 och därefter 2013. Man kan inte ha detta varje år. Eftersom sjöfarts- och logistikstudenterna går tre år så känns det som att man ger alla en chans att vara med om dagen arrangeras vart tredje år.

Hur kom du på idén?

– Egentligen fick jag idén när Maersk köpte Broströms, det kändes då som att vi måste börja lyfta entreprenörsskapet inom sjöfarten. Jag ville ha en dag där man sätter entreprenörsfrågorna i fokus och det var viktigt att redan från början även få med studenterna, vår framtid. Dagen är gratis för studenterna; alla som betalar en deltagaravgift också betalar för en student kan man säga. För företag och privatpersoner kostar det 300 kronor att delta. Entreprenörsdagen är ett samarrangemang mellan universiteten, Sjöfartstidningen, Svensk Sjöfart och Skeppsmäklareföreningen.

Vad är då priset Ung Sjöfartsentreprenör som ni ska dela ut?

– Förra gången tog vi ett steg till då vi utlyste tävlingen Ung Sjöfartsentreprenör. Vi delar ut 50000 kronor, vilket motsvarar grundplåten till ett aktiebolag. Men det bästa är att vinnaren också får två mentorsluncher med dom fem som finansierar priset. Det är också samma fem personer som utgör juryn. I år är de Jonas Backman på Sirius, Lars Höglund på Furetank, Carl-Johan Hagman på Stena, Eric Hjalmarsson på Thor Shipping & Transport och David Kristensson på Northern Offshore Services. Jag är mycket stolt över att vi fått fem nya personer som står bakom priset, och att alla jag frågat ställt upp direkt.

Är det svårt att hitta unga entreprenörer inom denna bransch?

– Det är alltid lite nervöst innan man vet om vi har några kommande entreprenörer inom shipping. Vi fick i år in några stycken och tog ut tre finalister. Priset har blivit en väldigt viktigt del av dagen.

Du har alltid lyckats få intressanta talare, kan du ger några exempel på vem som deltar i år?

– Det är viktigt att komma samman och lyfta dom positiva exempel som finns i branschen. Stena Lines vd Carl Johan Hagman, som i år är öppningstalare, kommer att prata om entreprenörernas ansvarstagande för miljö- och klimatpåverkan och Lars Höglund, vd på Furetank är inne på samma linje. Jag har också alltid försökt hitta kvinnliga entreprenörer och tyckt att det varit svårt. I år har vi Lena Apler, som inte alls har med sjöfart att göra men som två år i rad utsetts till Sveriges mäktigaste kvinnliga entreprenör och Lena Lindblad som är forskare inom medicin och har tagit fram effektivare och mer miljöanpassade bottenfärger. Det ska bli spännande att höra deras historier. Men det är klart att allra stoltast är jag över att infrastrukturminister kommer!

The post Hallå där, Berit Blomqvist! appeared first on Sjöfartstidningen.

De Vänerkommuner som förlorade kampen om den nya Hisingsbron har ännu inte bestämt sig om de ska överklaga domen. Först vill de diskutera saken med Göteborgs stad.   

En av de Vänerkommuner som fick avslag i Mark- och miljööverdomstolen i fallet med den nya Hisingsbron är Vänersborg, där man är besvikna men föga förvånade över domslutet.

– Det är tråkigt att Göteborgs kommun väljer bostäder före näringen. Visst, jag håller med om att det är bostadsbrist i Sverige men det finns ju andra platser att bygga på än just vid Hisingsbrons påfarter, både i Göteborg och i andra kommuner, säger Marie Dahlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg och syftar på det faktum att en av orsakerna till att Göteborg vill ha en lägre Hisingsbro än den nuvarande bron är att påfarterna ska bli kortare. Vilket i sin tur ska frigöra attraktiv markyta för bostäder och arbetsplatser.

Oroad

– Vi håller nu på att diskutera frågan om vi ska överklaga eller inte. Vi tänker dels prata med de övriga Vänerkommunerna, dels prata med Göteborgs stad, säger Marie Dahlin, som säger att hon är oroad både för turistnäringens och yrkestrafikens skull.

– När det gäller turistnäringen undrar vi var alla de fritidsbåtar som ska norrut och kanske tvingas passera bron sent på kvällen ska lägga till. Ska Göteborg anlägga nya bryggor i älven, och ta den kostnaden? Eller ska fritidsbåtarna tvingas köra ända till Vänersborg på nattetid, frågar sig Marie Dahlin och fortsätter:

– Och visst, om yrkestrafiken inte ökar så kanske den kan kontrolleras och styras med dagens trafikstyrningssystem, men om de inre vattenvägarna leder till en ökad sjötrafik på älven – ja, då blir det besvärligt.

”Väntat”

Samtidigt som Marie Dahlin är besviken över beskedet är hon alltså heller inte särskild överraskad.

– Nej, det var väntat. Och Göteborg har ju redan börjat med anläggningsarbetena för bron, så man kan helt klart säga att de är ganska så kaxiga. De är väl sig själva nock, säger Marie Dahlin och förklarar att Vänersborg och övriga Vänerkommuner kommer att bestämma sig om ett eventuellt överklagande så snart som möjligt.

– Inom 14 dagar kommer vi garanterat att lämna besked i frågan.

The post ”De är väl sig själva nock” appeared first on Sjöfartstidningen.

Konflikten mellan det lokala facket och arbetsgivaren APM Terminals i Göteborg går vidare och förhandlingar inleds nu på nationell nivå.

I slutet av april strejkade de fackligt anslutna hamnarbetarna vid APM Terminals i Göteborg under ett dygn. Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning 4, även kallad Hamn4an, genomförde strejken för att bland annat få till ett kollektivavtal och en förändrad förhandlingsordning med arbetsgivaren.

Sedan dess har förhandlingarna fortsatt men APM Terminals har hela tiden hävdat att det lokala facket inte har mandat tillräckligt. Istället bör konflikterna lösas på nationell nivå mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar, menar de.

Centrala förhandlingar

Och nu har konflikten kommit just dit. Tidigare i veckan enades parterna om att lyfta förhandlingarna till central nivå. Igår, onsdag, genomfördes de första förhandlingarna mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar.

Dock kvarstår Hamn4ans strejkhot. Nås ingen överenskommelse kommer de anställda inleda en strejk på tisdag nästa vecka.

”Väldigt långt ifrån varandra”

– Jag vill påstå att vi som företag sedan dag ett varit måna om att nå en lösning på konflikten och få till stånd ett arbetsklimat där allas aspekter tillgodoses. Samtidigt har det varit uppenbart att vi och Hamn4an stått väldigt långt ifrån varandra när det gäller att nå konkreta mål. Därför känns det i sammanhanget bra att vi nu får in lite ny energi till förhandlingsbordet, säger APM Terminals HR & Förhandlingschef Sophia Tuveson som deltagit i förhandlingarna, i ett pressmeddelande.

Fattar inte besluten själva

Dock vill hon inte spekulera i vad förhandlingarna kommer leda till i slutändan.

– Hamn4an har under konflikten framfört ett önskemål om att få teckna ett kollektivavtal. Det är dessvärre något som APM Terminals inte ensamt kan påverka, eftersom kollektivavtal tecknas med Sveriges Hamnar centralt. Visserligen pågår ett arbete inom Sveriges Hamnar att ta ställning till hur organisationen ska förhålla sig till saken, och där APM Terminals deltar med en representant, men det är alltså inte vi själva som kan fatta de avgörande besluten.

”Försökt vara tillmötesgående”

Hamn4an är dock, inte helt överraskande av en annan mening. De menar att en av de centrala frågorna i förhandlingen är APM Terminals syn på fackföreningen och förhandlingsordningen. Enligt facket har arbetsgivaren till exempel under lång tid försökt styra hur många och vilka som ska få företräda föreningen vid förhandlingar.

”Hamn4an har försökt vara tillmötesgående men har tvingats konstatera att det inte är möjligt att långsiktigt bedriva ett fungerande fackligt arbete under sådana förutsättningar med en företagsledning som verkar inriktad på att styra genom diktat och konfrontation snarare än dialog och överenskommelser”, skriver fackföreningen i ett uttalande.

The post Hamnkonflikt till nästa nivå appeared first on Sjöfartstidningen.

HH Ferries bygger om Öresundsfärjorna Tycho Brahe och Aurora till batteridrift. Projektet uppges kosta nästan 300 miljoner kronor och ska vara färdigt 2017.

Enligt rederiet kommer omläggningen från nuvarande dieseldrift till el att minska de totala emissionerna med över 50 procent, och man uppges vara bland de första rederierna i världen som övergår till ren batteridrift med så stora färjor som används på en såpass högintensiv rutt som Helsingborg–Helsingör.

– Som leverantör av viktig, regional transportinfrastruktur letar vi alltid efter nya sätt att minska vår miljöpåverkan. Aurora och Tycho Brahe körs dygnet runt, så denna investering kommer att ha en betydande positiv effekt, säger Henrik Rørbæk, vd på HH Ferries i ett pressmeddelande.

Oförändrade överfartstider 

De första ändringarna av fartygen sker redan hösten 2016, medan själva batteriinstallationen sker under 2017. Ombyggnaden genomförs i samarbete med ABB Marine and Ports, Finland, Forsyning Helsingør och Öresundskraft.

När batterierna är installerade kommer fartygen att laddas vid varje hamnstopp med el från nybyggda laddstationer, och rederiet poängterar att färjornas hamnstopp och överfartstid kommer att vara oförändrade jämfört med idag.

Största investeringen hittills

Enligt rederiet är ombyggnaden den största enskilda projektinvesteringen i företagets historia och förväntas alltså kosta närmare 300 miljoner kronor. INEA – EU:s förvaltningsorgan för innovation och nätverk – stöttar projektet med cirka 120 miljoner kronor. Tillskottet från EU uppges ha varit en avgörande förutsättning för beslutet om att investera i den nya tekniken.

 – Vi är glada och stolta över stödet och tillskottet från INEA. Investeringen kommer att gynna den lokala miljön och förhoppningsvis stärka integrationsinsatsen i Öresundsregionen. Våra resenärer kommer att uppleva samma regelbundenhet som hittills men nu i kombination med renare luft och mindre oväsen, kommenterar Henrik Rørbæk.

HH Ferries Group trafikerar sträckan Helsingborg-Helsingör under varumärket Scandlines Helsingborg–Helsingör med fartygen Aurora, Tycho Brahe, Hamlet, Mercandia IV och Mercandia VIII.

The post HH Ferries installerar batteridrift appeared first on Sjöfartstidningen.

Kommunikationsminister Anne Berner var en av talarna på Sjöfartens Dag som arrangerades på Alandica i Mariehamn idag torsdag.

Minister Anne Berner talade om den finländska sjöfartspolitiken inför ett välfyllt auditorium. Temat för denna sjöfartspolitiska session var maritima kluster och nätverkande. En annan talare var Tapio Karvonen, specialforskare vid Åbo Universitet, som presenterade en ny rapport om Finlands maritima kluster. I panelen fanns bland annat Jan Hanses, vd för Viking Line och Björn Blomqvist, vd för Rederiaktiebolaget Eckerö.

Roro-seminarium

Bland övriga talare kan nämnas Per Stefenson från Stena Teknik, som berättade om skrubber- och metanolsatsningar, samt Martin Kärrhage från Clarkson Platou (Sweden) som talade om att bygga och beställa roro-fartyg i Kina. Båda dessa ingick det populära roro-seminariet.

Dessutom arrangerades seminarier av bland annat DNV-GL och Alandia Marine.

Sjöfartstidningen återkommer inom kort med en mer utförlig rapport från Sjöfartens Dag.

The post Ministerbesök i Mariehamn appeared first on Sjöfartstidningen.

Det åländska rederiet Godby Shipping ingår ett långt avtal med UPM-Kymmene för roro-fartyget Link Star och förlänger sitt avtal med TransProCon för roro-fartyget Baltica.

Enligt nu gällande avtal fortsätter Link Star i sin nuvarande trafik för Nor Lines till slutet av 2016. Därefter hyrs fartyget ut till skogsindustriföretaget UPM-Kymmene för en lång period. Trafiken för UPM-Kymmene inleds i januari 2017.

– Vi ser det som ett klart tecken på en förbättrad marknad att vi nu lyckats göra ett långt avtal med skogsindustrin, kommenterar Dan Mikkola, vd för Godby Shipping.

Dessutom meddelar rederiet att avtalet för Baltica med TransProCon har förlängts och gäller nu till december 2016.

The post Förlängda avtal för Godby Shipping appeared first on Sjöfartstidningen.

Transportstyrelsen rapporterar att 2015 var ett relativt normalt år när det gäller antalet olyckor, skadade och omkomna inom den svenska yrkessjöfarten.

Enligt Transportstyrelsens säkerhetsöversikt för sjöfarten 2015 rapporterades totalt 178 sjöolyckor in förra året, vilket ska jämföras med 181 olyckor 2014. Av nämnda 178 sjöolyckor kunde 31 stycken kategoriseras som allvarliga eller mycket allvarliga. Rapporteringen omfattar de tillbud och olyckor som inträffat med svenskregisterade fartyg och de händelser med utlandsflaggade fartyg om inträffat på svenskt territorialvatten.

Stor variation

33 personer skadades i nämnda 178 sjöolyckor, av vilka hälften fick allvarliga skador. Transportstyrelsen noterar att antalet rapporterade skadade varierar relativt mycket från år till år, vilket man misstänker kan bero på att rapporteringen är en bedömning från befälhavaren.    

Av alla inrapporterade olyckor förra året var cirka 20 procent personskador och lika många maskinhaverier. I begreppet olyckor ingår alltså både materiella skador, personskador, skador på miljön och skador på den marina infrastrukturen utanför fartyget.

Fyra omkomna

Vidare rapporterar myndigheten att fyra personer omkom förra året inom yrkessjöfarten. De fyra omkomna ingick i besättningen på den polskflaggade bogserbåten Zeus, som brann i Sölvesborgs hamn i september.

Yrkesfisket ingår

Nämnas kan att inom begreppet yrkessjöfarten ingår såväl yrkesfisket som handelssjöfarten. Av förra årets 178 sjöolyckor stod yrkesfisket för 13 stycken, medan handelssjöfarten alltså stod för resten. Flest olyckor inom handelssjöfarten inträffade på passagerarfartygen, där 92 olyckor skedde. Vidare inträffade 41 olyckor på torrlastfartyg, 10 stycken på tankfartyg och 22 stycken på ”övriga fartyg”.

Transportstyrelsen noterar slutligen att benägenheten att rapportera in även ”tillbud till olyckor” – det vill säga händelser som kan leda till olyckor – är låg inom yrkessjöfarten. En orsak uppges enligt branschen vara att det inte finns något sekretesskydd för rapportören, något som nu lett till att sekresskyddet för rapportören kommer att stärkas under 2016.

The post Svag minskning av antalet sjöolyckor appeared first on Sjöfartstidningen.

Politikerna pratar sig varma för sjöfarten men svenska myndigheter och tjänstemän gör allt för att hindra en positiv utveckling för svensk sjöfart, skriver konsulterna Göran Wärmby och Bertil Arvidsson.

Efter många år av oförstående har ledande politiker i Sverige nu insett att sjöfarten är ett viktigt och klimatsmart transportmedel - med undantag av politikerna i Göteborg, vi återkommer till det. Infrastrukturminister Anna Johansson har till exempel insett sjöfartens möjligheter och dess betydelse för svensk industri och vill nu göra en omstart när det gäller inlands- och kustsjöfart. Hon har i februari i år givit Sjöfartsverket direktiv att komma med förslag på konkreta åtgärder för att främja gods- och persontransporter längs våra kuster och på Göta Älv och liknande farleder.

Nya avgiftsmodellen ett dråpslag

Samtidigt händer följande: Sjöfartsverket kommer med ett förslag nu i mars om nya farledsavgifter som, om de genomförs, kommer att totalt sänka all Vänersjöfart. De pratas visserligen om 90 procents reduktion av avgifterna om man uppfyller högsta miljökrav enligt Clean Shipping Index (CSI). Visst, men de talar inte om att det är 90 procent av en mindre del av hela avgiften. Ett exempel med ett Vänerbaserat rederi: kostnad idag för resa tur och retur en Vänerhamn cirka 60.000 kronor. Med Sjöfartsverkets förslag blir det cirka 170.000 kronor, det vill säga mer än en dubblering. Rederiet skaffar sig världens renaste fartyg som uppfyller alla av de tuffaste miljökraven enligt CSI, vad innebär då reduktionen på 90 procent? Jo, en kostnadsminskning med cirka 8.000 kronor, det vill säga försumbart.

Vänersjöfarten får med största sannolikhet läggas ner helt om Sjöfartsverkets förslag om nya farledsavgifter går igenom. Remisstiden går ut 1 juni, det brinner alltså i knutarna.

Lågbro på tvärs med regeringen

Mark- och Miljööverdomstolen ger efter överklagningar tillstånd till Göteborg Stad att bygga en lågbro trots att sjöfarten till och från Vänern är klassad som ett riksintresse. Vilket alltså skapar en jättekonflikt mellan kollektivtrafiken och sjöfarten från dag 1 när bron är klar. Helt i onödan, det finns andra mycket bättre och till och med billigare lösningar. Statens intresse att uppgradera slussarna i Trollhättan minskar förstås när trafiken redan är strypt med en lågbro. Ytterligare gods kommer att föras över från sjöfart till lastbil med slitage, olycksrisker och trafikstockning på vägarna som resultat. För att inte tala om ökad klimatpåverkan och bränsleförbrukning för varje ton gods som ska fraktas till och från Göta Älv- och Vänerområdet.  Denna utveckling är helt enkelt på tvärs med regeringens målsättning.

Egotrippade Göteborg

Göteborg är ett kapitel för sig. Genom sin envishet med lågbro visar politikerna och tjänstemännen/-kvinnorna att de inte har någon förståelse för sjöfart och industriell utveckling utan istället tänker egoistiskt och inskränkt på ”sina cyklister” och några extra byggtomter. Det man inte pratar högt om är att lågbron dessutom innebär att man måste sänka Oscars-leden/E6:an med 7 meter vilket orsakar extra kostnader på 1 till 2 miljarder kronor och dessutom ytterligare trafikkaos under byggtiden. Det ”lustiga” är att staden däremot är mycket intresserad av så kallad stadssjöfart, det vill säga mindre fartyg och färjor som kan frakta gods och folk kors och tvärs över älven. Vilket i och för sig är positivt men av föga betydelse jämfört med den sjöfartsutveckling man sätter stopp för. Återigen illavarslande tecken på hur ”Göteborgs-egotrippade” stadens politiker och tjänstemän/-kvinnor är.

Tillkrånglat så ingen är intresserad

Införandet av EU-regler för Inlandssjöfart har gjorts enligt numera vanligt typiskt svenskt manér när det gäller att implementera nya regler. Transportstyrelsen har genom sin iver att vara ”bäst i klassen” krånglat till det så till den milda grad att inget rederi, varken svenskt eller ett enda av de många EU-rederierna som opererar EU:s 20.000 inlandsfartyg, har visat något intresse av att bedriva inlandssjöfart i Sverige.

Myndigheterna skapar mängder med hinder

Regering och riksdag ser sjöfarten som en viktig del i ett hållbart transportsystem – men i verkligheten försämras förutsättningarna för sjöfarten. Mer gods på köl innebär odiskutabelt färre lastbilar, bättre fungerande järnväg och mindre kostnader för staten. Det är politiken och de folkvalda som skall styra utvecklingen i Sverige, inte tjänstemän och myndigheter.

Myndigheterna skapar idag mängder av hinder när det gäller inlands- och kustsjöfart. Slutsatsen är att politiken måste styra upp myndigheterna och se till att de istället undanröjer hinder och skapar förutsättningar för en positiv utveckling av sjöfarten.

Bertil Arvidsson, Miljö- och Trafikkonsult, tidigare Teknisk Direktör på Sjöfartsverket och Senior Advisor på Sveriges Redareförening.

Göran Värmby, Miljö- och Affärskonsult, tidigare Miljöchef Göteborg Stad och Huvudsekreterare i Miljöprojekt Göteborg

The post Debatt: ”Politikerna måste styra upp myndigheterna” appeared first on Sjöfartstidningen.