![]()
Hallå där Jens Holm (V), ny ordförande för Trafikutskottet, som hade sitt första konstituerande möte i tisdags, då det också blev klart att Jens Holm blir ordförande och centerpartiets Anders Åkesson blir vice ordförande.
Hur kändes det att träffa övriga ledamöter?
– Det kändes stort att träffa de andra och det känns som att det är ett utskott med ett stort engagemang och stor kompetens. Vi körde en presentationsrunda och jag bad alla att berätta om hur man i sin vardag relaterar till olika sätt att transportera sig. Det blev genast mycket tal om cyklar, båtar, tåg och flygplan.
Vad skulle det betyda att vara vänsterpartistisk utskottsordförande i en borgerlig regering?
– Nu har första försöket gått till Ulf Kristersson att sondera om att bilda regering, men vi vet inte än hur regeringen kommer att se ut, det står fortfarande skrivet i stjärnorna. Men om det skulle bli en borgerlig regeringen så är utskottets funktion ändå densamma. Alla förslag som kommer från regeringen landar på riksdagens bord och de trafikrelaterade ärendena till vårt utskott. Vår uppgift är att granska dessa och vid behov föreslå ändringar. I sak betyder det inget hur regeringen ser ut. Nu lever vi i en limbo, som inte är så kul, vi vill kunna ställa stadsråd till svars i interpellationsdebatter och kalla ministrar till våra utskottssammanträden. Och framför ha propositioner på riksdagsbordet som vi kan ta ställning till.
Vilka är dina ambitioner som ordförande i TU?
– En övergripande fråga är att vi i utskottet ska göra vad vi kan för att Sverige ska nå klimatmålet om att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. Det övergripande målet kommer att följa med i många frågor. Det har varit mycket klimatfokus tidigare i TU, men det kanske blir ännu mer i framtiden. Sverige behöver också hålla ihop mer som land med bättre kollektivtrafik och vi behöver skapa ordning bland de tunga transporterna. Det ska till exempel inte vara någon social dumpning för utländska chaufförer som kör för en femtedel av avtalsenlig lön i Sverige. Det ska heller inte vara så att lastbilar och fartyg inte uppfyller de miljökrav som vi har i Sverige. Både sociala och miljömässiga frågor kommer att knytas ihop i utskottet.
Vad kan du om sjöfart?
– Jag är ingen specialist på sjöfart, jag är rätt mycket av generalist i de flesta politiska frågor. Men som många svenskar har jag en nära relation till havet, sjöar och älvar. Jag är uppvuxen vid en älv i Matfors i Medelpad med motorseglare och jag älskar att åka båt i alla dess former.
Hur viktig är sjöfarten för att nå klimatmålen?
– Jag ser sjöfarten generellt som en del av lösningen på våra klimat- och miljöutmaningar. Vi behöver transportera mer gods och mer människor till havs. Med sjöfart går det att transportera stora mängder gods på ett kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart sätt. Där finns det mer att göra för oss. Jag ser med intresse fram emot hur vi kan flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjö.
Det har talats länge om överflyttningen, men så mycket har väl inte hänt där?
– Rent generellt är det i dag för billigt att transportera gods på väg. Det är ett segment som i en jämförelse inte tar hela sitt miljö- och klimatansvar. Jag tycker till exempel att vägslitageavgifter är ett bra sätt för att internalisera det ansvaret. Men vi behöver också arbeta mer aktivt med att utveckla vår inlands- och kustsjöfart. Jag skulle vilja se att vi har en heltäckande handlingsplan eller strategi för hur vi aktivt kan utveckla sjöfarten i Sverige. För både den ordinarie sjöfarten och inlandssjöfarten. Och att den blir en strategi som vi följer upp årligen så att vi ser att besluten vi fattar går åt rätt håll, nämligen att flytta över gods från väg till sjöfart. Sen är det också självklart att vi får konkreta styrmedel på plats, till exempel att man kommer till rätta med finansieringar för Sjöfartsverket och finansieringen för hur vi kan flytta över transporter till sjöfarten.
Vad anser du om Sjöfartsverkets roll?
– Jag tycker inte att det är så lyckat, för att fatta mig kort. Dels är det märkligt att Sjöfartsverket som statligt verk har ett avkastningskrav att dra in pengar till staten. Det är också märkligt och olyckligt att man ska finansiera verksamheten genom avgifter, när andra verk har den största delen av sin finansiering genom anslag från statsbudgeten. Det är sällan framgångsrikt när våra myndigheter ska leka köp och sälj. Det blir för stor byråkrati och i slutändan får skattebetalarna och samhället ändå betala.
Många partier verkar ganska eniga om detta?
– Det krävs att regeringen ger ett annat direktiv till Sjöfartsverket, det är inte så svårt att ändra på det, som jag ser det. Men det kan vara en sådan sak som lite faller mellan stolarna eller glöms bort i bruset. Men i början av nästa år så brukar instruktionerna till våra myndigheter och ägardirektiven till de statliga bolagen uppdateras. Då blir det läge att spela in de här förslagen. Men it takes two to tango.
Vilken blir er första fråga att behandla?
– Sommartidens vara eller icke vara kommer vi att damma av nu under hösten. Den frågan har av någon anledning landat på vårt bord.
The post Hallå där, Jens Holm! appeared first on Sjöfartstidningen.
Statistiken över förstahandssökande till sjöfartshögskolornas långa sjöbefälsprogram ser dyster ut även i år, med en brant negativ trendlinje över det senaste decenniet. Fortfarande gapar många platser tomma på både sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna på Chalmers i Göteborg och Linnéuniversitetet i Kalmar. Till exempel är bara 20 av 60 platser på sjöingenjörsprogrammets första läsår i Kalmar fyllda.
– Det finns den andra sidan som man gärna inte pratar om men som är minst lika viktig och det är att vi vill få ut den bästa kompetensen. Och med ett lägre söktryck så sjunker meritvärdet på de som kommer in, säger Johan Hartler, programansvarig för sjökaptensutbildningen på M2.
