Hallå där, Jens P Buchhave, som fyller 50 år och är vd för Terntank Rederi A/S som fyllde 60 tidigare i år.

Vad gjorde du innan du kom till Terntank?

– Jag kommer från Frederikshamn och är utbildad civilekonom. Jag började på MAN B&W Diesel A/S 1989 och jobbade där i ungefär tolv år, senast som finanschef. Därefter flyttade jag till Difko där jag jobbade med investeringsprojekt i två och ett halvt år. Därifrån kom jag till det danska rederiet Clipper Group i Köpenhamn där jag var Senior Manager, Sale & Purchase och senare Senior Manager, Risk Management & Projects. Men min fru och jag ville tillbaka till Frederikshavn-området och så började jag på Terntank 2013.

Inom vilka segment opererar Terntank?

– Vi skeppar produkter huvudsakligen inom SECA, det vill säga Nordsjön och Östersjön. Våra viktigaste kunder är raffinaderierna i norra Europa. Det är bolag som NEOT, Preem och Esso i Norge. Det vi gör är egentligen att vi hjälper till med att lösa logistiken för dessa raffinaderier ut till tankanläggningar i Skandinavien och norra Europa.

Hur ser marknaden ut?

– Det är en tuff marknad. Vi sysselsätter främst fartygen med kortare eller längre kontrakt, men vi har också fartyg på spotmarknaden. Den skandinaviska marknaden är en nischmarknad för isklassat tonnage. Under de senaste åren har det kommit många nya fartyg till den här traden och fortsätter att komma. Jag tycker att kontrakt och spotresor kompletterar varandra. De spotresor som vi gör kör vi också för de kunder som vi har kontrakt med så att vi kan effektivisera vår trad och våra operationer med båtarna. 

Hur har kunderna tagit emot era investeringar i grön teknik?

– De har blivit en stor succé. Vi har en nära dialog med våra tre största kunder NEOT, Preem och Esso. Det är frågan om att hela tiden bli lite bättre även på miljösidan. Vi följer med teknikutvecklingen och de senaste lösningarna som finns för att minska utsläppen från fartygen. Det är något som går hand i hand med våra investeringar, men naturligtvis ska det vara ekonomi ihop med de investeringar som vi gör. Genom att investera i ny teknologi på fartygen så att vi kan rena utsläppen är det till gagn för hela samhället.

Hur ser er strategi ut för framtiden?

– Vi har inte gjort något beslut om nybyggen än, det är ju bara knappt två år sedan vi tog leverans av det sista av fyra LNG-drivna nybyggen. Nu kan vi se att många av våra konkurrenter har beställt fartyg som kommer in på marknaden. Vi får se hur marknaden ser ut framöver, om det finns plats för fler fartyg eller om vi ska vänta lite. Det är som att titta 20 till 22 år fram i tiden i en kristallkula om man ska beställa en båt, man måste vara så säker som möjligt innan man gör det.

Hur tror du att rederiet kommer att utvecklas i framtiden?

– Terntank har en otroligt bra storlek på flottan med 10-12 fartyg. Det betyder att vi kan hålla en så liten och flexibel organisation på kontoret som möjligt och ändå ha allting in house. Om vi får alltför många fartyg får vi också en större organisation och då kanske vi riskerar att mista lite av den familjekänsla som vi har i bolaget.

The post Hallå där, Jens P Buchhave! appeared first on Sjöfartstidningen.

Efter stopp i huvudmaskin sent på tisdagseftermiddagen låg torrlastaren Arklow Resolve och drev utanför Marstrand. Under natten uppstod nödläge.

När vädret försämrades under natten mot onsdag riskerade Nederländerna-flaggade torrlastaren Arklow Resolve på 4.868 dwt att driva på grund utanför Marstrand på västkusten.

Väderläget försämrades drastiskt till vindar på upp till 23 meter per sekund och flera meter höga vågor. Efter att fartyget misslyckats med att nödankra beslutade Kustbevakningen att bogsera fartyget till en säkrare plats. 

Beredskap för grundstötning

Kustbevakningen fick på tisdagseftermiddagen information om att fartyget drev via VTS och tog kontakt med fartygets befälhavare. Samtidigt skickade Kustbevakningen sina enheter KBV 001 och KBV 316 till platsen.

Kustbevakningen rapporterar att de tillsammans med JRCC, länsstyrelser och räddningstjänst hade beredskap för både livräddning och miljöräddning och fartyget skulle gå på grund.

Undanröjt hot

Arklow Resolve är lastat med gödningsmedel och har cirka 86 ton bunkerolja, cirka 27 ton diesel samt några ton smörjolja i tankarna.

– Den olja som finns ombord och gödningsmedlet i lasten hade kunnat orsaka stora skador i den marina miljön. Men med god samverkan och en stark insats av mina kollegor på plats, har vi nu kunnat undanröja hotet, säger räddningsledare Filip Lundgren.

Fartyget ligger på onsdagseftermiddagen för ankar vid Fotö.

The post Arklow Resolve nödbogserades efter maskinhaveri appeared first on Sjöfartstidningen.

Aalto Shipping Company utökar flottan med torrlastfartyget Ara Amsterdam, som döps om till Airisto.

Det finländska rederiet Aalto Shipping Company köper sitt tredje fartyg, den isförstärkta torrlastaren Ara Amsterdam om 8.700 dwt. Fartyget dockas i Tallinn och döps om till Airisto. Samtidigt får hon finländsk flagg.

Kundernas behov

– Vi är glada över att vi återigen ökar tonnaget som seglar under finsk flagg. Vi vill stärka den finländska sjöfarten och detta tredje fartyg är väl lämpat för detta. Premissen för köpet var ett fartyg som uppfyller kundernas behov. Fartyget byggdes i Holland på 2000-talet och är i utmärkt skick, säger Tatu Laurila, vd för Aalto Shipping.

Charter till Meriaura

Airisto inleder vid månadsskiftet september-oktober en långtidscharter för Meriaura.

– Med ett fartyg av denna typ kan vi uppfylla kundernas behov och förändrade godsaflöden på Östersjön. Skeppningar av bio- och återvinningsekonomins bulklaster har traditionellt utgjort vår kärnverksamhet. Ny kan vi börja transportera även större laster. Vår målsättning är att utöka tonnaget ytterligare. Vi letar kontinuerligt efter nya objekt för inköp och tidsbefraktning, säger vice vd Beppe Rosin på Meriaura.

The post Aalto Shipping köper sitt tredje fartyg appeared first on Sjöfartstidningen.

I början av året trädde IGF-koden i kraft som kräver att ansvariga ombord på LNG-drivna fartyg ska vara utbildade i säker hantering av LNG. 

I ett trångt simulatorrum på andra våningen i Saga-huset, ett av Chalmers hus på Lindholmen i Göteborg, samlades under gårdagen drygt tio personer ur rederiet Furetanks befäl och landpersonal. Anledningen till att dessa personer samlats i detta trånga utrymme var för att lära sig mer kring framdriften av LNG-fartyg.

– I början av 2018 trädde den så kallade IDG-koden i kraft. Den ställer krav på att all ansvarig maskinpersonal ombord på fartyg där huvudmaskinen drivs av LNG ska ha genomgått en utbildning i säkert hanterande av LNG, berättar Staffan Strive, affärschef för fortbildning på Chalmers Professional.

Samarbete

Kursen genomförs av Chalmers och har tagits fram i samarbete med Sjöfartshögskolan i Kalmar. Framtagandet av kursen och tillhörande simulator har till stor del finansierats av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

– Utvecklingen av kursen inleddes redan för två år sedan när vi såg att fler och fler satsade på LNG. Men det är först från årskiftet som kursen på riktigt kunnat bli godkänd av Transportstyrelsen, säger Staffan Strive.

– Detta är andra gången vi genomför kursen och vi försöker ge bästa möjliga kvalitet genom att kursen leds av våra kunniga lärare samtidigt som vi också tar in externa föreläsare med erfarenhet från verkligheten.

Verklighetstrogen simulator

LNG-kursen kommer, enligt Johan Eliasson Ljungklint, lektor och ansvarig för sjöingenjörsprogrammet på Chalmers, ge deltagarna både praktiska och teoretiska kunskaper kring hanterandet av LNG.

– Dels får de teoretisk kunskap från oss lärare och de andra föreläsarna. De får också utbildning i hur man hanterar köldskador eftersom LNG är kraftigt nedkyld. Men framför allt får de genomföra simulatorövningar som vi utvecklat för den här kursen.

Bland annat genomför de en övning som går ut på att bunkra LNG. Enligt Johan Eliasson Ljungklint är simulatorn väldigt verklighetstrogen.

– Den börjar från början med att deltagarna till och med ska kyla ner tankarna innan bunkringen börjar. Sedan ska de hålla koll hela vägen till slutet.

Satsar för framtiden

Chalmers satsar starkt på att vidareutbilda personal på många olika områden och enligt Staffan Strive har de fått god respons hittills.

– Kvalitetsmedvetna rederier i Sverige är medvetna om vikten av att hålla sin personal uppdaterad och dessutom tänker de på framtiden. Som i det här fallet när Furetank inte bara skickat personal till de fartyg som är aktuella nu, utan att de också förbereder för att certifierad personal kommer behövas längre fram.

The post Utbildar i säker LNG-hantering appeared first on Sjöfartstidningen.

Ropax-färjan Stena Vinga inledde trafik på linjen Göteborg–Frederikshavn söndagen den 16 september.

Stena Vinga anlände till Göteborg för första gången lördag morgon efter nästan två veckor på Oresund Drydocks i Landskrona. Efter provanlöpet i Göteborg gick hon till Frederikshavn för sin första ordinarie avgång på söndagen klockan 17.30.

Svensk flagg

Under varvsbesöket i Landskrona fick fartyget fick nytt namn, svensk flagg och målades om i Stena Lines färger.

– Vi är mycket nöjda över att äntligen ha fått hit Stena Vinga. Det är en färja som kompletterar våra andra två färjor Stena Danica och Stena Jutlandica på ett mycket bra sätt, säger Tony Michaelsen, chef för Stena Lines linjer mellan Sverige och Danmark.

Bilburna resenärer

Stena Vinga ersätter Stena Gothica och förändringen uppges vara nästa steg i Stena Lines tillväxtstrategi på linjen Göteborg–Frederikshavn.

– Vi får en mer modern produkt bättre anpassad både för våra fraktkunder och för våra passagerare. I och med att vi öppnar Stena Vinga för bilburna gäster innebär det en kapacitetsökning och fler valmöjligheter när det gäller avgångstider för våra passagerare. I samband med förändringen kommer vi också samla all trafik till Danmark vid Masthuggskajen vilket ger en ökad tillgänglighet och bättre service för våra kunder, säger Tony Michaelsen.

Byggd 2005

Ombord på Stena Vinga finns bland annat restaurang och bordershop. Lastbilschaufförerna har en separat Truckers Lounge.

Stena Vinga är byggd i Nederländerna 2005. Hon förvärvades för cirka ett år sedan från Danske Faerger och hette då Hammerodde.

The post Stena Vinga i trafik appeared first on Sjöfartstidningen.

Byggbolaget Lindbäcks väljer bort vägen och nyttjar i stället vattnet för att transportera husmoduler mellan Piteå och Lund. 

Lindbäcks, som tillverkar husmoduler i trä, startade upp sin nya produktionsanläggning i Haraholmen i Piteå för åtta månader sen. Valet av plats för anläggningen berodde mycket på det sjönära läget och möjligheten att skeppa volymer vattenvägen.

175 lägenheter

I dagarna har den första omgången bestående av 85 volymer skickats från Piteå Hamn till CMP i Malmö, för vidare transport till Lund där företaget bygger 175 lägenheter. 
– Vi har lastat och skickat iväg 85 volymer ner till Lund. Båttransporter är ett utmärkt komplement till biltransporterna och därför gör vi nu ett första test, säger Lars Wallgren, logistikchef på Lindbäcks i ett pressmeddelande. 

Rätt läge nu

Lindbäcks har under projektets gång haft ett nära samarbete med hamnoperatören ShoreLink, Piteå Port & Hub samt Copenhagen Malmö Port. Ambitionen att skeppa volymer har funnits under en längre tid men det var först nu som det, enligt företaget, kändes ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Något som glädjer Piteå Port & Hub. 

– Att nyttja sjöfarten för inrikes transporter är ett måste för att avlasta både väg och järnväg i Sverige, som har en av Europas längsta kuster. Vi är glada att Lindbäcks valde Haraholmen i Piteå för sin nya fabrik så att det är lätt att nyttja sjöfarten för deras gods. Det här projektet är ett bra steg för framtiden för att öka sjöfarten från regionen, säger Ulrika Nilsson, vd på Piteå Port & Hub.

Ekonomiska fördelar

Även om det än så länge är ett test, så tycker Lars Wallgren att fördelarna är många och möjligheterna är därför stora att få det att fungera.  

– Dels är det bra att minska belastningen på vägarna och använder vi fartyg som går lastade i retur söderut istället för att gå tomma kan vi räkna hem det även i miljömässiga och ekonomiska fördelar, säger han.

Malmö – strategiskt bra

Ann-Charlotte Halldén-Åkeson, Key Account Manager på Copenhagen Malmö Port, är också positiv till det nya samarbetet med Lindbäcks.

– För oss är det riktigt spännande att ingå i det här samarbetet och kunna stödja den här typen av godsflöden. Att skicka gods från norr till söder via sjöfart är både hållbart och effektivt. Malmö ligger strategiskt bra till både för transporter vidare ut i Europa men även som regional knutpunkt med korta närtransporter. I just det här fallet ska godset vidare till Lund.

Krav på logistiken

Susanne Jangdal, vd för ShoreLink, är mycket nöjd med samarbetet mellan alla parter och ser det här som ett bra test.

– Det nya godsslaget ställer höga krav på god logistik och effektiv hantering i hamnen i Piteå, då vi samtidigt har stora projekt såsom vindkraft och vår ordinarie linjetrafik. Något jag är övertygad om att vi klarar av med den erfarna och kompetenta personal vi har, säger hon. 

Ytterligare volymer

Transporten är den första av två skeppningar. Den andra omfattar 90 volymer. Lindbäcks bygger bostäderna i Lund åt Stiftelsen AF Bostäder. Namnet på bostadsprojektet är Sagoeken. 

The post Lindbäcks väljer sjövägen appeared first on Sjöfartstidningen.

Färjetrafiken mellan Umeå och Vasa ökade under sommarmånaderna. 

Mellan juni och augusti ökade passagerartrafiken mellan Umeå och Vasa med 4,4 procent och antalet personfordon med 4,7 procent, jämfört med förra sommaren. Mellan januari till augusti ökade passagerarantalet med 7,6 procent och 6,9 procent på fordonssidan. Frakten ökade under den här perioden med 1,5 procent, jämfört med året innan.

Wasaline noterar också att antalet bokade hotellnätter i Vasa, via Wasaline, ökade med drygt 25 procent. Det är första gången i rederiets historia som antalet hotellövernattningar är fler på den finska sidan.

The post Positiv sommar för Wasaline appeared first on Sjöfartstidningen.

Ett träget arbete från svensk sida för att få fram ett internationellt regelverk för metanol som fartygsbränsle är nu i mål.

Sverige, genom bland andra föreningen Svensk Sjöfart och Transportstyrelsen, har arbetat i flera år för att få fram riktlinjer för miljövänligare bränslen i IMO. Nu är arbetsgruppen CCC (Carriage of Cargoes and Containers), en underkommitté till IMO:s säkerhetskommitté MSC, färdiga med riktlinjerna för metanol. Det innebär att det framöver blir lättare att använda metanol som fartygsbränsle.

Jobbat mycket och länge

– Vi, och med vi menar jag Sverige, har jobbat väldigt mycket och länge för att få igenom riktlinjer för metanol som bränsle. Det har resulterat i att man har utarbetat riktlinjer, med det slutgiltiga målet att riktlinjerna ska bli en del av IGF-koden, säger Marina Angsell, internationell samordnare på Transportstyrelsen til Sjöfartstidningen. 

Hon förklarar att när regler för nya fartygsbränslen ska införas på IMO-nivå börjar man med riktlinjer som man prövar i några år och vid behov justerar innan de förs in i IGF-koden. IGF är förkortningen för International Code of Safety for Ship Using Gases or Other Low-flashpoint Fuels, det vill säga säkerhetskod för fartyg som drivs med bränsle med lägre flampunkt än SOLAS krav på en flampunkt på lägst +60°C. Arbetet sker i någon av IMO:s tekniska underkommittéer som arbetar med detaljfrågorna och förbereder riktlinjerna för beslut i MSC om införande i IGF-koden.

Fick ligga på

Innan riktlinjerna är helt färdiga ska de ut på en remissrunda bland andra underkommittéer, som ska titta närmare på detaljer kring sådant som brandskydd, miljöskydd och fartygskonstruktion. Marina Angsell säger att det dock inte finns några tecken på att någon IMO-medlemsstat skulle sätta sig på tvären, så hon tycker att man nu kan räkna med att allt är klart. Hon berättar att arbetet har tagit tid, bland annat för att kommittén CCC tidigare har prioriterat riktlinjer för LNG och bränsleceller högre än metanol. 

– Vi har verkligen fått ligga på för att det här ska prioriteras. Men nu kändes det som att alla verkligen kom ikapp och man prioriterade att göra färdigt riktlinjerna för metanol och man blev färdig, och vi är jätteglada för det.

Riskanalys behövs

Gabor Szemler är internationell samordnare på sjö- och luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen och har varit ordförande för den arbetsgrupp och korrespondensgrupp som arbetat med att ta fram riktlinjerna för metanoldrift. Han förklarar för Sjöfartstidningen att CCC har gått igenom alla tekniska och säkerhetsmässiga aspekter i sitt arbete med riktlinjerna. Till exempel är metanol giftigt för människan i vissa koncentrationer.

– Om du till exempel får ett spill i maskinrummet så kan ångorna som uppstår vara giftiga för människan om du uppehåller dig länge i utrymmet och utrymmet är slutet. Det är sådant som man får ta med i sin riskanalys, som man är nödgad att göra om man har det här bränslet ombord. 

Sådant som återstår att granska under remissrundan är bland annat brandsäkerhet, miljöskydd och fartygskonstruktion, eftersom metanoldrift kan påverka bland annat hur man monterar tankar i fartygsstrukturen, säger Gabor Szemler. Dessa aspekter av riktlinjerna har alla sina egna ansvariga underkommittéer i IMO som nu ser över texten i riktlinjerna.

Flampunkten viktig

Varför är det då viktigt att det nu finns riktlinjer för metanol? Gabor Szemler förklarar:

– SOLAS har en öppning där man tillåter alternativ design, det innebär att man kan göra avsteg från de preskriptiva kraven i regelverket. Det finns speciella procedurer för hur det ska gå till. Drift av fartyget med metanol bryter mot ett antal preskriptiva krav i SOLAS, till exempel att fartygsbränslet ska ha en flampunkt på som lägst +60°C. Metanolen har +12°C. Det bryter mot några till, men just flampunkten är viktig. Det betyder att den som vill köra på metanol får göra en alternativ design, det vill säga bygga på ett minst lika säkert sätt som de preskriptiva kraven föreskriver. Det är så man har gjort i dag, men det är ganska lång, mödosam och dyr process. Därför vill man från både redarens och flaggstatens sida ha riktlinjer.

Andra alternativ

Bland alternativa bränslen är det än så länge bara LNG som har tagit sig hela vägen in i IGF-koden. Näst på tur står nu alltså metanol och därefter bränsleceller, som liksom metanol ska få så kallade ”interim guidelines”, riktlinjer som på sikt kommer att införas i IGF-koden. Andra bränslealternativ som kan vara på gång för behandling i IMO:s kommittéer är framför allt liquid petroleum gas (LPG) men också flytande vätgas, men det arbetet ligger en bit in i framtiden enligt Gabor Szemler.

The post IMO-riktlinjer banar väg för metanoldrift appeared first on Sjöfartstidningen.

Rederi Ab Nathalie utökar sin flotta med torrlastfartyget RMS Carelie som tidsbefraktas till RMS.

Rederi Ab Nathalie i Åbo, Finland köper torrlastfartyget RMS Ruhrort om 2.503 dwt. Fartyget togs över i Tallinn den 14 september och kommer att döpas om till RMS Carelie. Hon får finsk flagg och Mariehamn som hemmahamn.

Fartyget är byggt 1993 av varvet Bijlsma i Wartena, Nederländerna.

Fortsätter för RMS

RMS Carelie kommer att långtidsbefraktas av Rhenus Maritime Services (RMS) inom Rhenus-gruppen.

Rederiet uppger att RMS Carelie blir det första finskflaggade fartyget på många år som går i regelbunden trafik mellan insjön Saimen i Finland och hamnar i Europa.

– Vi ser detta avtal som ett viktigt strategiskt steg och vi är glada att bli en del av trafiken på Saimen i form av tonnage provider, säger Antti Partanen, vd för Rederi Ab Nathalie.

The post Rederi Ab Nathalie växer appeared first on Sjöfartstidningen.

En man drogs ner i vattnet i samband med att Stena Germanica lade till vid Tysklandsterminalen i morse. Den blåslagne mannen fick föras till sjukhus.

Det var när Kiel-färjan skulle lägga till vid Tysklandsterminalen strax före nio på morgonen som en Stena Line-anställd drogs ner i vattnet från kajen, där han befann sig för att ta emot linan till den större tampen. 

– Det är lite oklart än vad som hände vid tillfället, men troligtvis hade det något med linan att göra, säger Jesper Waltersson, presschef på Stena Line, till Sjöfartstidningen. 

Vid medvetande

Kollegorna såg vad som hände och handlade snabbt; från bryggan på Stena Germanica kunde manövern stoppas och en kollega på kajen kunde klättra ner på kajstegen och hämta upp mannen. 

– Mannen var vid medvetande hela tiden och kunde själv simma till stegen vid kajen där kollegan kunde hjälpa honom upp. Väl uppe konstaterades att mannen var blåslagen, han hade också någon reva som fick sys på Sahlgrenska. Men det var inga livshotande skador. 

På plats för att stötta

Jesper Waltersson säger att det efter olyckan var lite upprört på kajen bland personalen. 

– Vår organisation och företagshälsovård åkte till terminalen för att stötta och prata med kollegorna.

Minimera risken

Hur det hela kunde inträffa är för tidigt att säga än, enligt Jesper Waltersson. 

– Det är svårt att uttala sig om det. Vi får utreda det hela och se vad vi kan göra för att minimera risken att det händer igen. 

The post Stena Line-anställd ramlade från kaj appeared first on Sjöfartstidningen.

Nummer 8 av Sjöfartstidningen handlar (nästan) inte alls om valet. 

Eldrift blir allt vanligare och tekniken används numera inte bara på mindre flytetyg i kustnära trafik utan även på större fartyg, som HH-Ferries Helsingör-färjor, bilfärjan Ampere och Stena Jutlandica. Utmaningen är batteriernas räckvidd, livslängd och storlek. I en stor översikt över läget inom eldrift av fartyg skildrar Daniel Cooper en teknologi i snabb förändring.

Nya svavelkrav

2020 förändras hela världens bunkermarknad när IMO:s globala förbud mot fartygsbränsle med högre svavelhalt än 0,5 procent träder i kraft. Göteborgsbaserade Bunker One, tidigare Topoil, agerar på en starkt konkurrensutsatt marknad som kräver sekundsnabba och samtidigt välinformerade beslut. Nu delar de med sig av sina tankar om bunkervärlden efter 2020.

Ångbåtsparad

Vi presenterar också Veritas Tankers nyförvärv för spotmarknaden, Astrea, och har besökt Adnavem, som vill skippa ett led i logistikkedjan genom sin nya plattform. Cia Sjöstedt har varit vd för Sjöräddningssällskapet i halvtannat år. Trots den varma sommaren dog relativt sett mycket få i båtolyckor fram till och med augusti i år. Dessutom skildrar vi den stora jubileumsparaden i Stockholm, där 200-årsdagen av den första kommersiella ångbåtsturen firades. 

Detta och mycket mer i senaste numret av Sjöfartstidningen, som finns hos prenumeranter i dagarna.

Så får du tag i Sjöfartstidningen

Prenumerera
Köp lösnummer

The post Batterier, bunker och ångbåtar appeared first on Sjöfartstidningen.

Befälhavaren ombord på BBC Lagos som gick på grund utanför Helsingborg i somras döms nu till fyra månaders fängelse.

I början av augusti avgick det 130 meter långa bulkfartyget BBC Lagos från Klaipeda med destination Las Palmas. Men vid 23-tiden den fjärde augusti avbröts resan abrupt då fartyget gick på grund på sandbankarna utanför Råå.

Befälhavaren greps omgående och efter utandningsprov visade det sig att han hade 2,76 promille alkohol i kroppen. Nu har Malmö tingsrätt dömt den ryske befälhavaren till fyra månaders fängelse, enligt Helsingborgs Dagblad. Mannen ska avtjäna straffet i Sverige innan han får lämna landet.

Utarbetad

Under rättegången ska befälhavaren ha hävdat att han enbart druckit cirka 25-30 centiliter whisky några timmar innan grundstötningen och att anledningen till att han somnade handlade om att han var helt utarbetad.

Däremot kunde han inte förklara det faktum att han stängt av det larm som varnar om befälhavaren råkar somna. Han vaknade inte heller av den lotsbåt som fanns i närheten och som flera gånger försökte anropa fartyget. Lotsbåten åkte dessutom närmare fartyget och tutade och signalerade med strålkastare, utan respons, innan BBC Lagos gick på grund.

The post Befälhavare dömd efter grundstötning appeared first on Sjöfartstidningen.

Hallå där Hampus Hagman, 31 år och nybliven riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Hampus Hagman driver näringslivsfrågor generellt med särskilt fokus på sjöfart och kommer på måndag att göra sin första arbetsdag som riksdagsledamot i Stockholm.

Grattis till riksdagsplatsen!

– Tack så mycket, det känns förstås jättekul, hedrande och väldigt spännande. Det är en stor omställning med nytt arbete och allt praktiskt som måste lösas framöver. Jag kommer att bo kvar i Göteborg och veckopendla till Stockholm. 

Vem är du?

– Jag är kristdemokrat, född och uppväxt i Göteborg och har de senaste två åren verkat som stabschef med budgetansvar i Göteborg. Jag har ett ganska brett allmänpolitiskt intresse, men har kommit att bli mer och mer intresserad av det som skapar resurserna till välfärden. Och det är företag i bred bemärkelse, och som göteborgare är det naturligt att fokusera lite extra på sjöfart, som är en viktig näring i den här regionen och hela Sverige. Båda mina föräldrar har arbetat inom sjöfartsbranschen och min syster gör det nu. Jag är uppväxt på en fritidsbåt, kan man säga, så jag har ett personligt intresse i dessa frågor. 

Från din position, hur upplever du de styrande politikernas sjöfartskunskaper?

– Den är väldigt varierad. Det jag har noterat är att det uppskattas väldigt mycket när någon politiker pratar om sjöfart och säger att näringen är viktig eller vad som behöver göras. Bara en sådan sak får ett varmt mottagande. Min tolkning av det är att sjöfartsfrågorna inte ligger högst upp på agendan. Jag tycker att dessa frågor förtjänar en plats högre upp. Sen får det förstås inte stanna vid att man enbart pratar sjöfart, utan det måste leda till något också. Men bara att börja prata om sjöfart är viktigt i sig, för då kommer frågorna naturligt högre upp på agendan. 

Hur ska du få upp sjöfarten på agendan?

– Jag har lovat att jag ska tjata om detta i Stocholm och visa på sjöfartens betydelse. Jag ska debattera med berörd minister och relevanta aktörer och driva på dessa frågor i de interna forumen i mitt parti. Men jag ska också givetvis lägga konkreta förslag, genom motioner, på hur sjöfarten ska få bättre förutsättningar. 

Vad är det för konkreta förslag?

– Två saker som jag tänker specifikt på är dels inrättandet av ett sjöfartsråd där sjöfarten får en naturlig samverkansplattform med politiken. Ett sådan råd finns i många andra länder, så det är ganska enkelt att se hur andra har gjort och sedan göra något liknande utifrån våra svenska förutsättningar. I detta råd kan man samla till exempel rederier, fackförbund, hamnar, relevanta aktörer inom högskolan tillsammans med politiska institutioner för att öka kompetensen bland politiker. Och kanske även öka kompetens hos sjöfartens aktörer om de politiska förutsättningarna. Jag tror att detta utbytet är viktigt. I ett sjöfartsråd kan beslut fattas och förankras effektivare, vilket bidrar till långsiktig stabilitet och mer tydlighet mellan politiken och berörda i branschen. 

Och det andra förslaget?

– Det är tonnageskatten, där mycket positivt har hänt den senaste tiden som till exempel har lett till flera inflaggningar. Men jag tror vi kan förstärka den positiva utvecklingen ytterligare genom att förenkla systemet. Framför allt vad gäller den långa bindningstiden på tio år som man måste delta i systemet för att ta del av det. Det är oerhört långt tid i dagens läge. Hur lång en rimlig bindningstid bör vara kan inte jag säga i dag, det är något som politiken och branschen kommer att behöva komma fram till gemensamt. Kanske i Sjöfartsrådet. Även regeln om att man endast får gå 25 procent i svenska vatten för att få ta del av systemet. Det är för lite med tanke på hur stora möjligheterna är för utökade sjötransporter längs vår långa kust. Det kustnära sjöfarten och inlandssjöfarten behöver få bättre förutsättningar, det har alla mycket att vinna på, med tanke på hur hårt belastat vägnätet är. 

Vilken är din bild av sjöfarten i Sverige i dag?

– Vi ser en positiv utveckling, det vill jag verkligen understryka. Jag läste till exempel i morse om hur våra stora hamnar ser positivt på framtiden och bedömer också att det kommer att hålla i sig. Så personligen tror jag att utvecklingen för sjöfarten framöver är positiv, men vi kan göra mer för att förbättra den utvecklingen ytterligare. 

Spelar det någon roll för sjöfarten vilken konstellation regeringen får?

– Jag bedömer förstås att en alliansregering är bättre för företagsklimatet i stort, inklusive sjöfarten. Det behövs politiker som ser och förstår varifrån resurserna till välfärden kommer samt ser och förstår värdet av företagande i stort inom alla sektorer. Som KD-politiker ser jag att det är i kristdemokraterna som förutsättningarna för att driva dessa frågor är bäst. Men jag kommer inte vara mer eller mindre tyst beroende på vilken regeringen det blir, utan jag kommer att driva mina frågor i alla lägen. 

Har du någon ambition om att sitta i ett utskott?

– Vi har fått komma med önskemål och för mig är både näringslivsutskottet och trafikutskottet intressanta. Och även civilutskottet faktiskt där bostadsfrågorna ligger, det är ytterligare ett område som intresserar mig. Men det är ett pussel som ska läggas med alla våra riksdagsledamöter nästa vecka. 

The post Hallå där, Hampus Hagman! appeared first on Sjöfartstidningen.

Sjöbefälsföreningen är mycket kritisk till försämringar för Arbetsförmedlingen Sjöfart som innebär att arbetssökande sjöfolk inte längre får hjälp med fortbildning.

Sjöbefälsföreningen skriver i sitt senaste nyhetsbrev att Arbetsförmedlingen Sjöfart inte längre kommer att kunna hjälpa till med grund- och fortbildningskurser för arbetssökande aktiva sjömän. Detta gäller tills vidare och beror på minskade anslag för hela Arbetsförmedlingen.

Varnar för brist

Arbetsförmedlingen Sjöfart varnar för att det kommer att bli svårare för rederier att hitta behörig personal framöver och menar att branschen behöver hitta en lösning för de sjömän som har behov av arbetspraktik eller kortare fortbildning. Mikael Huss, vd på Sjöbefälsföreningen, beklagar utvecklingen inom Arbetsförmedlingen:

– Vi upplever att AF Sjöfart är en mycket kompetent yrkesarbetsförmedling som kan de här frågorna. De har också haft en viss självständighet, där de själva har kunnat göra bedömningar som om vi bara köper till exempel en brandkurs, då är den här killen eller tjejen ute i jobb på en gång. Centralt försöker Arbetsförmedlingen få bort specialförmedlingarna. Och det är jättetråkigt. Jag anser att hela branschen har fått en mycket bra service av AF Sjöfart, säger Mikael Huss till Sjöfartstidningen.

”Felsatsning”

Han tror att man från centralt håll möjligen tycker att sjöfart är en bransch som man kan minska på servicen till eftersom arbetslösheten är låg och det inte behövs några specialåtgärder för att få ut folk i arbete.

– Då vill man i stället satsa pengar på långtidsarbetslösa. Det är väl i och för sig kanske lovvärt, men jag tycker det är en felsatsning. Börja med dem som går att placera. Här rycker man undan förutsättningarna för en mycket väl fungerande enhet inom Arbetsförmedlingen. 

Mindre kurser

Mikael Huss berättar att de kurser som AF Sjöfart har brukat köpa in till arbetssökande sjöfolk är några dagars utbildning för att den arbetssökande saknar någon liten del som behövs för att få jobb.

– Det är alltså inte fråga om att göra till exempel en ny DP-kurs som tar två veckor och kostar 20.000, utan det är de mindre kurserna.
Är det inte rimligt att branschen tar kostnaden när de rekryterar någon?
– Det här är en förändring till det sämre och det tycker vi inte om. Kanske är det så arbetsmarknadsministern tänker: här har vi en bransch som kommer att ha brist på folk, då kan de kosta på dem själva. Jag tycker det är tråkigt med ett sådant tänk, att man särskiljer sjöfarten från resten av arbetsmarknaden.

Tar frågan vidare

Statistiken från AF Sjöfart visar att det inte är många som söker jobb i dagsläget och enligt Mikael Huss är detta ett orosmoment för branschen.

– Som arbetsgivare skulle jag definitivt vara lite orolig för det finns inte många att ta av. Det du får göra då är att stjäla av din granne och det är inte så roligt.
Sjöbefälsföreningen kommer att ta frågan om försämringarna på Arbetsförmedlingen Sjöfart till branschrådet för sjöfartens arbetsmarknad. I rådet ingår Seko, Sjöbefälsföreningen, Sarf, Transportstyrelsen, Chalmers, Linnéuniversitetet och Svensk Sjöfart.

The post Inga fler kurser hos AF Sjöfart appeared first on Sjöfartstidningen.

Finlands Skeppsmäklareförbund stod värd för årets Nordic-möte som samlar skeppsmäklarnas branschorganisationer i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Varje år håller skeppsmäklareförbunden från Sverige, Finland, Norge och Danmark en gemensam sammankomst, denna gång i Helsingfors. På mötet deltog de nordiska förbundens ordföranden Tonny Dalhøj Paulsen (Danmark), Jan-Petter Slethaug (Norge), Johan Ehn (Sverige) och Jouni Ahrela (Finland) samt verksamhetsledarna Berit Blomqvist (Sverige), Hans Nicolai Edbo (Norge) och Sari Turkkila (Finland). Övriga deltagare var det norska förbundets jurist Julie Sara samt Finlands Skeppsmäklareförbunds hedersmedlem Gunnar Heinonen och styrelsemedlemmarna Michael Enberg och Mikael Ahlgren.

Viktiga kontakter

På mötet informerade förbunden från de olika länderna om sin interna verksamhet och dessutom presenterades aktuella teman inom sjöfarten och utrikeshandeln i Norden och EU.

– Kontakterna till de nordiska länderna är viktiga när det gäller aktuella sjöfartsfrågor. Vi har många gemensamma teman att diskutera, kommenterar Jouni Ahrela, ordförande för Finlands Skeppsmäklareförbund.

Värdefull bakgrundsinformation

Finlands Skeppsmäklareförbund, eller Shipbrokers Finland, har 44 medlemmar. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 2.000 personer och omsätter totalt 450 miljoner euro.

 – Via de andra förbunden får vi värdefull bakgrundsinformation om de nordiska trenderna, och det hjälper oss att betjäna våra medlemsföretag på ett bättre sätt. Det nordiska samarbetet i Östersjöområdet är viktigt för oss alla, säger förbundets verksamhetsledare Sari Turkkila.

The post Nordiskt samarbete viktigt för skeppsmäklare appeared first on Sjöfartstidningen.

Den första eldrivna linfärjan i Finland är nu i trafik i Åbolands skärgård. Erfarenheterna ska utvärderas om ett år.

Det statliga färjerederiet i Finland, Finlands Färjetrafik Ab – Finferries, har elektrifierat en av sina existerande linfärjor. Denna Finlands första eldrivna linfärja matas med el från det riksomfattande nätet via kabel. Färjan har även en dieseldriven generator ombord som reserv för att trygga trafiken under eventuella elavbrott.

Den 27,3 meter långa och 6,8 meter breda färjan har nummer 182 och är byggd 1972 i Parkano, Finland. Lastkapaciteten är cirka 10 personbilar eller 44 ton.

Minskade utsläpp

Den konverterade färjan går sedan i torsdags i trafik på den drygt 300 meter långa Högsarrutten i Nagu. Finferries uppger att den nya tekniken kommer att minska koldioxidutsläppen avsevärt.

– Ett av Finferries miljömål är att minimera utsläppen med hjälp av tekniska lösningar. Det har känts mycket bra att få utveckla en miljövänlig eldriven vajerfärja tillsammans med Laivasähkötyö. Ännu är det för tidigt att säga vad den eldrivna vajerfärjans koldioxidutsläpp exakt kommer att bli jämfört med en traditionell vajerfärja, eller på hurdana färjepass den lämpar sig, säger Finlands Färjetrafik Ab:s verkställande direktör Mats Rosin.

Testas ett år

Kommunikationsdirektör Jutta Valkeinen säger till Sjöfartstidningen att elektrifieringsprojektet kommer att utvärderas efter att färjan har varit i trafik omkring ett år.

– När vi har fått erfarenhet av tekniken och vet mer om vilket utvecklingsarbete som återstår så ska vi se hur vi går vidare. Nu testar vi denna lösning och vi förväntar oss att det är en fungerande och energieffektiv lösning som reducerar utsläppen.

The post Finland testar eldriven linfärja appeared first on Sjöfartstidningen.

Hamnkonflikten i Göteborgs containerterminal är unik och kan få oåterkalleliga skador. Det framkommer i en rapport från Handelshögskolan i Göteborg. 

Sedan början av året har Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och SSPA granskat hamnkonfliktens effekter utifrån ett logistiskt perspektiv. Hela rapporten kommer att presenteras om ett år, men redan nu, i en delrapport, kan Lighthouse postdoktor Marta Gonzalez-Aregall konstatera att konflikten i Göteborg är unik i världen. 

Ett kollektivavtal

Detta bland annat beroende på att det svenska hamnsystemet skiljer sig från andra länders eftersom "det är kopplat till den svenska arbetsmarknadsmodellen och ett problem i en specifik sektor får effekter på hela arbetsmarknadsmodellens giltighet" enligt ett pressmeddelande från Lighthouse. Den andra aspekten är att endast ett förbund kan ha kollektivavtal med arbetsgivaren samtidigt som andra fackföreningar kan strejka. 

Viktig för landet

Marta Gonzalez-Aregall menar också att Göteborgs hamn, som landets största och enda hamn som kan ta emot de största oceangående containerfartygen, är extra viktig för den svenska ekonomin. Många andra länder har bra förbindelser via flera hamnar.

"Oförutsägbar"

Hamnkonflikten i Göteborg har inneburit att många hamnkunder har valt att styra om trafiken till andra hamnar. Enligt forskaren så är framtiden för hamnkonflikten oförutsägbar, men dess negativa konsekvenser är oåterkalleliga. "Det är inte självklart att företag som ändrat sina transportvägar till andra hamnar och trafikslag återkommer till Göteborgs hamn och det finns en reell risk att jobb försvinner. Ökad trafik till andra svenska hamnar och trafikslag leder till att gjorda infrastrukturinvesteringar inte används fullt ut" menar hon.

Reform nödvändig

Marta Gonzalez-Aregall ser heller inte hur nuvarande svensk lagstiftning kan lösa problemen, utan menar att det är en nödvändighet att reformera politiken så att den harmoniserar med EU:s regelverk. 

Parternas utredning

Den av Ylva Johansson (S) tillsatta stridsåtgärdsutredning, som blev klar i mitten av juni, valdes bort av arbetsmarknadsministern som i stället förordade den utredning som offentliggjordes veckan innan och som LO, Saco, TCO och Svenskt Näringsliv står bakom. 

Hela delrapporten av Marta Gonzalez-Aregall finns att ta del av här

The post Containerterminalen kan drabbas hårt appeared first on Sjöfartstidningen.

Det tyska forskningsinstitutet ISL konstaterar i sin årliga rapport att kryssningssjöfarten fortsätter att öka.

ISL (Institute of Shipping Economics and Logistics) i Bremen använder bland annat siffror från den internationella kryssningsorganisationen CLIA. I sin senaste uppdatering av marknadsläget uppger CLIA att 26,7 miljoner passagerare kryssade 2017. I år väntas antalet öka till cirka 28 miljoner. På fem år har volymen gått upp med 25 procent.

USA störst

Den marknad som växer snabbast är den kinesiska. År 2016 kom 2,1 miljoner passagerare från Kina, vilket var den näst största gruppen efter USA med 11,5 miljoner. Tyskland var trea med 2 miljoner kryssningsresenärer och Storbritannien fyra med 1,9 miljoner.

Ovanligt stor orderbok

Enligt ISL är orderboken exceptionellt stor för nya kryssningsfartyg. Den 1 augusti fanns sammanlagt 95 kryssningsfartyg om minst 1.000 gt i order. Deras sammanlagda brutto uppgick till drygt 9,2 miljoner. ISL uppger vidare att världens kryssningsflotta omfattar 314 fartyg om minst 1.000 gt med ett sammanlagt brutto om 22 miljoner. Av flottan är 36 procent avseende brutto registrerad på Bahamas, följt av Malta och Panama med drygt 14 procent vardera.

Marknadsledande

De fem största kryssningsgrupperna är Carnival, Royal Caribbean, NCL, MSC och TUI Cruises. Räknat i antal bäddar är deras andel av marknaden 43,1 procent, 21,6 procent, 9,8 procent 8 procent respektive 4,9 procent.

The post Kryssningsmarknaden fortsätter växa appeared first on Sjöfartstidningen.

Arbetsförmedlingen kommenterar nu Sjöfartstidningens nyhet från förra veckan om att Arbetsförmedlingen Sjöfart inte längre ger arbetssökande sjömän grund- och fortutbildning.

– Arbetsförmedlingen har i dagsläget fyra specialförmedlingar och förutom Sjöfart är dessa; Luftfart, Kultur Media samt Gruvnäring. Det finns inga planer att avveckla dessa specialförmedlingar och vår ambition för AF Sjöfart är att även i fortsättningen hjälpa branschen med en effektiv matchning, säger Eva Wettermark, arbetsförmedlingschef för södra Göteborg samt nationellt ansvarig för AF Sjöfart.

Satsar på de mest stödbehövande

Eva Wettermark berättar att AF Sjöfart under ett år tar cirka 40–45 beslut om kortare utbildningsinsatser inom sjöfartsnäringen, men Arbetsförmedlingens satsningar inriktas nu allt mer mot de prioriterade grupperna som står längst ifrån arbetsmarknaden och inte mot specifika branscher.

– Jag kan förstå besvikelsen från branschen, men prioriteringarna är inte branschstyrda, utan utgår ifrån individernas behov och de som behöver vårt stöd allra mest. Det handlar om utrikes födda, de med låg utbildning, om ungdomar och de med en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, säger Eva Wettermark.

Sjöfart behandlas inte sämre

Prioriteringarna, som påverkar AF Sjöfart, kommer att gälla tills vidare och så länge konjunkturen ser ut som den gör.

– Jag förstår att branschen ser detta som en försämring, men det är alltså inte så att sjöfartsnäringen får sämre behandling än övriga branscher. Arbetssökande som ingår i våra prioriterade grupper och som är aktuella och lämpliga för ett jobb inom sjöfartsnäringen får också del av våra stöd precis som alla andra, betonar Eva Wettermark.

På det nationella branschrådets möte i mitten av oktober kommer frågan att bli en prioriterad informations- och diskussionspunkt, berättar Eva Wettermark.

The post AF: ”Får samma stöd som andra” appeared first on Sjöfartstidningen.

Den låga vattennivån i Vänern gör att fartyg inte kan gå fullastade. Ett av de drabbade rederierna är Ahlmark Lines. 

Det är inte enbart jordbrukarna som tagit skada av den rekordheta sommaren. Torkan ställer även till det för sjöfarten. Ahlmark Lines är ett av rederierna som drabbas av Vänerns låga vattennivå. 

En decimeter

– Sjöfartsverket sänker djupgåendet från 5,40 till 5,30 och det kommer att drabba oss när det gäller dödviktslaster, säger Jörgen Kock, operativ chef på rederiet och fortsätter:

– Det är bekymmersamt att detta händer så tidigt på hösten. Nu ska det ju i stället fyllas på med vatten för sen sjunker det i allmänhet hela vintern fram till snösmältningen då det fylls på igen. 

100 ton

För Ahlmark Line betyder sänkningen av djupgåendet med en decimeter i runda slängar 100 ton mindre last. 

– Problemet är att ta sig in i sjön vid trösklarna i slusstrappan. I hamnarna är det inga bekymmer, möjligtvis med undantag i Otterbäcken. 

På Vänern har Ahlmark Lines framför allt linjetrafik mellan Kristinehamn och England. Man har även inkommande flöden på bland annat Otterbäcken och Lidköping. Än så länge ser inte Jörgen Kock att rederiet drabbas av några större ekonomiska förluster på grund av vattennivån. 

Risker

– Men får vi inte en påfyllning av vatten och det rinner undan mer och mer under vintern då blir det bekymmersamt. Varje ton man tappar är negativt och det är ju också där vinsten finns. Men det här är en av de risker som finns inom shipping och det kan man inte göra så mycket åt. 

Enligt SMHI ligger Vänerns medelvattenstånd i dag på 43,9 meter, en liknande vattennivå som uppmättes 2016, då Sjöfartsverket också sänkte djupgåendet till 5,30. Men det var i mitten av oktober.   

The post Problem med låg vattennivå i Vänern appeared first on Sjöfartstidningen.